Voksnes samtalestøtte i barnehagen.

Studien undersöker vilka typer av samtal som förekommer på förskolor, och huruvida dessa samtalstyper är öppna och främjande, eller om de hindrar barns lingvistiska och kognitiva utveckling. Hypotesen är att barnets lingvistiska utveckling påverkas av de möjligheter barnet får genom vuxnas initiativ och hjälp under samtalen, av de initiativ barnet själv tar samt av den respons barnet får från den/de vuxna. Samtalshjälpens kvalitet är beroende av tre faktorer:
1) vuxnas initiativ och i vilken grad de ställer öppna eller stängda frågor, 2) samtalets funktioner, som är beroende av den vuxnes avsikter med samtalet (t.ex. att reglera den sociala kontexten eller att utmana barnets språkliga och kognitiva utveckling), 3) makt- och auktoritetsfaktorer i samtalet mellan barn och vuxna, där de vuxna oftast har makten att definiera vem som får prata och hur mycket.

Initiativ till samtal tas lika ofta av vuxna som av barn. Samtalens funktion var vanligtvis att ge barnen respons eller förklaringar, inlärningsfokuserade interaktioner, stödjande deltagande och fördjupande frågor och att upprätthålla lugn och ordning. Forskaren fann att de vuxna oftast ställde stängda frågor, där barnens uppgift var att bekräfta eller avvisa det som den vuxna sade. Endast några få samtal inleddes med utgångspunkt från en utforskande ”varför”-fråga till barnen. Vad gäller samtalens maktstrukturer definierar den vuxna samtalens inriktning i fem av tio samtalssituationer. Av totalt 1 129 uttalanden var 137 frågor. De vuxna ställde få öppna frågor och barnen uppmuntrades att svara ja eller nej i stället för att formulera självständiga svar. De vuxna använde i stor utsträckning sin makt för att definiera samtalens innehåll och form. Författarens slutsats är att eftersom barn lär sig språk genom att delta i språkhandlingar, kan deras möjligheter till kognitiv och lingvistisk utveckling i värsta fall försämras på förskolan, på grund av att många samtal saknar de aspekter som bidrar till att utveckla barns språk.

Studien är en observationsstudie i ett etnografiskt perspektiv. På två förskolor har observationer och ljudinspelningar gjorts av samtal mellan förskolepedagoger, barnskötare och grupper med två till fem barn i åldern 3–6 år. Det finns ingen information om antalet observerade barngrupper.

Gjems, L. (2008). Voksnes samtalestøtte i barnehagen: Norsk pedagogisk tidsskrift 92 (5) S. 364-375.