An ’Ethics of resistance’ challenges taken-for-granted ideas in Swedish early childhood education.

Syftet med studien är att undersöka maktrelationer, motstånd och frigörelse bland barn och lärare i svenska förskolor. Undersökningen är metodologisk. Den teoretiska utgångspunkten för studien är feministisk poststrukturalism.

Studien bygger på möten mellan tre lärare och forskaren, där de analyserade barns teckningar ur olika teoretiska perspektiv och baserat på olika läsningar. Genom den här processen strävade lärarna efter att identifiera och utmana de idéer de tar för givet samt partiskhet, dolda agendor och de teoretiska diskurser som påverkade deras dagliga arbete. Dessa processer ledde till nya tankar kring pedagogiskt beslutsfattande som en i grunden etisk fråga som är nära knuten till förståelsen av demokrati som en del av den nordiska förståelsen av ”den goda barndomen”. Studien illustrerar på vilket sätt dekonstruktiva samtal och en motståndsetik kan förbättra lärares uppmärksamhet på olika teoretiska perspektiv samt deras förståelse av hur egna antaganden och värderingar kan påverka barns lärande. Slutsatsen är att det är både möjligt och önskvärt att pedagoger ifrågasätter egna idéer och praktiker och ständigt försöker utmana det som omedelbart uppfattas som universellt eller normalt.

Studien är utformad som en etnografisk fältstudie. Data har samlats in genom observation och fokusgruppintervjuer.

Taguchi, H. L. (2008). An ’Ethics of resistance’ challenges taken-for-granted ideas in Swedish early childhood education: International Journal of Educational Research 47 (5) S. 270-282.