Syfte
Syftet med studien är att undersöka om pedagogers och lärares tvekan inför att undersöka det eventuella behovet av diagnostisering och medicinering av barn på förskolan och under de första skolåren kan förklara diskrepansen mellan andelen danska barn som de facto diagnostiseras med ADHD/DAMP, och den procentandel av alla barn som enligt Lægemiddelstyrelsen och ADHD-föreningen borde kunna förväntas få denna diagnos och behandlas för den (0,26 % diagnostiserade jämfört med förväntade 6–7 % i åldersgruppen 5–9 år).
Resultat
Resultaten av de kvalitativa studierna bekräftar studiens ursprungliga hypotes eller antagande:
att pedagoger och lärare i Danmark är återhållsamma med att ta initiativ till diagnostisering och medicinsk
behandling av barn i åldern 5–9 år. Denna återhållsamhet förklaras bland annat med brist på information och kunskap, diagnostisk förvirring som följd av en turbulent historia inom diagnostisering av MBD (minimal brain damage), DAMP, ADHD och hyperaktivitet (enligt ICD-10 i WHO:s sjukdomsklassificering) samt den relativt avspända inställning till barns beteende i förskola och skola som kan sägas råda i den danska kulturen.
Design
Studien är utformad som en systematisk granskning, samt som en åsikts- och attitydstudie. Data har samlats in genom semistrukturerade enskilda intervjuer med totalt nio pedagoger, förskollärare och lärare i första klass från tre demografiskt olikartade områden i Danmark. Alla informanter arbetar med barn i åldern 5–7 år som har allmänna beteendesvårigheter.
Referenser
Holst. J. (2008). Danish teacher’s conception of challenging behaviour and DAMP/ADHD: Early Child Development and Care 178 (4) S. 363-374.
Uppdragsgivare
Information saknas