Forskel og fællesskab: Minoritetsbørn i daginstitution.

Studien fokuserar på hur vardagen utformas på förskolor där barnen har olika sociala och kulturell bakgrund. Syftet är att utforska hur social differentiering reproduceras och konstrueras i vardagshandlingar, för att vidare kunna diskutera förskolebarns tillgång till lika möjligheter. Studien fokuserar särskilt på hur social och kulturell diversitet påverkar arbetet på förskolan, de inbördes relationerna mellan barnen samt föräldrasamarbetet. Följande konkreta frågor ställs: Vilken betydelse har den sociala och kulturella komplexiteten för institutionernas verksamhet, för barnens inbördes relationer, för pedagogiken och för föräldrasamarbetet? Har kulturella och sociala skillnader någon betydelse för barnens upprättande av vänskapsrelationer i förskoleåldern? Betyder skillnader i bakgrund något för den pedagogiska hanteringen? Påverkar det samarbetet mellan föräldrar och anställda om de har vitt skilda erfarenheter? Vilka konsekvenser har den politiska fokuseringen på integration för den pedagogiska prioriteringen?

Studien visar att inklusions- och exklusionsprocesser relaterat till minoritetsbarn äger rum redan på förskolan, såväl i samspelet mellan barnen som i samspelet mellan pedagoger och barn och mellan pedagoger och föräldrar. Inklusions- och exklusionsprocesserna äger rum p.g.a. dominerande aspekter i livet på förskolan (språk, gemensamma referenser, lekar, fysiska förhållanden, sociala kategorier) som förstärker vissa beteendemönster och ignorerar eller underminerar andra. Minoritetsbarnen upplever därmed exklusionsrisker, och framför allt pojkarna söker sällskap hos varandra, oavsett olika språkliga, etniska och religiösa bakgrunder. Inklusions- och exklusionsprocesser äger rum i alla typer av samspel mellan barnen, mellan personal och barn och mellan personal och föräldrar. Minoritetsbarnens vistelse på förskolan förbereder dem alltså inte automatiskt på att läsa och skriva vid skolstarten. Till exempel upplever de inte automatiskt meningen med att läsa böcker, eller med att utveckla den kroppsliga disciplin som läsning kräver. Personalens strävan efter att undvika att göra skillnad på majoriteten och minoriteten skapar paradoxalt nog nya sätt att markera att minoritetsbarn och deras föräldrar ”inte är informerade om reglerna för hur man ska bete sig”. Personalen upplever viss maktlöshet i interaktionen med minoritetsbarn och deras föräldrar, och emellanåt tar detta sig uttryck som maktdemonstrationer i de aktuella situationerna.

Studien är en etnografisk fallstudie. Observationer och djupintervjuer har utförts på två förskolor i Danmark. Omkring 100 personer (barn, pedagoger och föräldrar) med olika kulturell och social bakgrund har deltagit i undersökningen. Med utgångspunkt från konkreta observationer koncentreras studien på ett antal överordnade teman, t.ex. vänskap, ansvar, kategorisering, segregering och förvaltningsbyråkrati.

Bundgaard, H.; Gulløv, E. (2008). Forskel og fællesskab: Minoritetsbørn i daginstitution. København: Hans Reitzels Forlag.