“Democracy in Research Circles to Enable New Perspectives on Early Childhood Education and Didactics”.

Artikeln presenterar resultaten från ett försök med två forskningscirklar. I cirklarna ingick forskare och praktiker och syftet var att koppla ihop forskning och praktisk tillämpning och utifrån det fin-na ny kunskap som kan användas i förskolans pedagogik.

Studien undersöker om de två forskningscirklarna uppfyller kraven på demokratiskt urval och de-mokratisk process, om man skapar en bro mellan forskning och tillämpning, och om man finner ny kunskap som kan användas i pedagogiken med de minsta barnen. Artikelns författare har deltagit i varsin cirkel som forskare. Den ena cirkeln handlade om genusfrågor i småbarnspedagogiken och den andra om nya didaktiska utmaningar i förskolan.

En förutsättning för att resultaten ska betraktas som vetenskapligt säkerställda är att processen i cirklarna har varit demokratisk. Artikeln diskuterar tre aspekter av det:
•    Har deltagarna haft samma möjlighet att anmäla sig till cirkeln?
•    Känner sig deltagarna i cirkeln jämlika?
•    Har deltagarna samma möjligheter att bidra till diskussionerna med kunskap utifrån forsk-ning eller praktisk erfarenhet?

Cirklarna skiljer sig från varandra på några punkter. I cirkeln om genus är alla förskollärare, vilket ger dem en liknande utgångspunkt, men det visade sig att de hade väldigt olika kunskap om ämnet. Diskussionen gällde i första hand övergripande teman som cirkelledaren valde med utg-ångspunkt i deltagarnas frågor utifrån den praktiska verksamheten.

I cirkeln om nya utmaningar för pedagogiken för de minsta barnen valdes deltagarna ut på olika sätt. Här deltog studerande, förskollärare och lärare. Samtidigt var ämnet så brett att alla kunde bi-dra till diskussionen på lika villkor både i början och längre fram när det uppstod en kollektiv kunskapsprocess som resulterade i ett forskningsbidrag.

De två cirklarna pågick också olika länge och fick olika resultat. Cirkeln om Genus pågick i två år och avslutade med att formulera forskningsfrågor. Den andra cirkeln pågick i ett år och genomför-de några små empiriska studier. Cirkeln om genus skrev en rapport och den andra cirkeln ingick i de två studerandes examensarbete.

Två resultat från cirklarna berör de demokratiska aspekterna.
1.    Cirklarna har gett en möjlighet att skapa ett kollektivt vetande i en demokratisk dialog mel-lan deltagare och ledare och mellan praktisk erfarenhet och forskning.
2.    I växelverkan mellan den praktiska kunskapen och forskningen går det att uppnå resultat som kan besvara gamla frågor. Den nya kunskapen blir också lättare att använda och ifrå-gasätta eftersom det gemensamma arbetet med att ta fram den har gjort den välbekant.

Materialet består av inspelningar och referat från diskussionerna, och av loggböcker från deltagar-na i två forskningscirklar. I cirkeln om genus ingick fyra förskollärare och en forskare som ledde cirkeln. I cirkeln om pedagogiska utmaningar ingick två förskollärare, två lärare från förskollära-rutbildningen, två studerande från förskollärarlinjen som hade praktik på förskolan och en forskare som ledde cirkeln.

Analysen är grundad på data från de två cirklarna och från en jämförelse av dem. Materialet sam-lades in när cirklarna var avslutade. En rapport om varje cirkel har publicerats tidigare, och artikeln refererar till dessa rapporter.

Månsson, A. & Reich, L. (2014). “Democracy in Research Circles to Enable New Perspectives on Early Childhood Education and Didactics”. I: Bergman, L. m.fl. (red.): Childhood, learning and didactics. Educare-vetenskapliga skrifter, 2014:2. Malmö: Malmö Högskola. 39-61.