“Socialisation tensions in the Swedish Preschool Curriculum – the case of mathematics”.

Studien undersöker effekten av de mål och riktlinjer för svenska förskolor som infördes genom den reviderade läroplanen för förskolan i juni 2011. Särskilt gäller undersökningen hur den ökade inriktningen på lärande och kunskap i läroplanen påverkar barnens socialisering.

Socialisering definieras som en process där barn lär sig färdigheter som är nödvändiga för att de ska kunna fungera som samhällsmedlemmar. Det innebär enligt författarna att förskolan både ska kunna överföra kulturella vanor från en generation till en annan och bidra med nya idéer. Studien undersöker dessa frågor särskilt i samband med matematikutbildningen.

Några av målen och riktlinjerna tyder på att förskolorna bör uppmuntra barnen till att påverka sin situation, omgivningen och aktiviteterna på förskolan. De här punkterna betonar vikten av att barnen får bidra till att skapa sina upplevelser, uttrycka sina åsikter och förverkliga sina idéer i aktiviteterna.

Det är många mål och riktlinjer som betonar att barnen måste lära sig saker, exempelvis tillägna sig vissa kunskaper för att kunna bli välfungerande samhällsmedlemmar. Barnen behöver lära sig det som andra i samhället har bestämt att de ska kunna.

Enligt de generella målen och riktlinjerna ska förskollärarna skapa aktiviteter som socialiserar barnen till att både skapa egna och tillägna sig rådande kulturella uppfattningar. De mål och riktlinjer som berör matematik är nästan helt inriktade på att barnen ska lära sig saker, och stödjer inte uppfattningen att barnen har förmågor och tillämpar normer.

Författarna argumenterar för att flera av målen och riktlinjerna kan skrivas om så att de betonar både vad barnen ska lära sig och vad de redan kan och kan använda. Det skulle hjälpa förskollärarna att använda barnens normer och förmågor i planeringen av aktiviteter där barnen både skapar och lär sig kulturella företeelser, exempelvis hur man använder matematik.

Författarna använder begreppen vara och bli i analysen av målen och riktlinjerna i den reviderade läroplanen. Med hjälp av begreppen undersöker författarna hur den ökade inriktningen på mål och riktlinjer i läroplanen påverkar barnens socialisering.

Författarna utgår ifrån att läroplanen ger en bild av barnen som matematiker genom att barnen behärskar matematiska normer, värderingar, förmågor och kunskaper som de tar med sig in i nya aktiviteter. Men i läroplanens mål och riktlinjer beskrivs barnen som blivande matematiker som måste lära sig dessa normer, värderingar, förmågor och kunskaper.

För att få fram vilken typ av socialisering läroplanen förordar med målen och riktlinjerna undersöker författarna i varje enskilt fall om fokus ligger på att barnen är någonting eller att de ska bli någonting. Av 61 mål och riktlinjer är 57 generella och fyra inriktade på matematik.

Barnens ”vara” var i fokus för mål och riktlinjer som handlar om barns skapande av sina egna upplevelser, där de uppmuntras till att vara aktiva. Men barnens ”bli” var i fokus när det gäller att barnen ska lära sig något, bli stimulerade och få möjlighet att utveckla bestämda förmågor.

Lembrér, D. & Meaney, T. (2014). “Socialisation tensions in the Swedish Preschool Curriculum – the case of mathematics”. I: Bergman, L. m.fl. (red.): Childhood, learning and didactics. Educare-vetenskapliga skrifter, 2014:2. Malmö: Malmö Högskola. 89-106.