”Pedagogisk handledning i tanke och handling – en studie av handledares lärande”.

Avhandlingen undersöker hur bl.a. förskollärare som har gått en kurs i handledning på Lärarhögskolan i Stockholm har blivit bättre på handledning under fem år. Avhandlingen består av två studier som tar upp dessa frågor:

a)      Vad lär sig handledarna?

b)      Vilka ramar och andra förhållanden är viktiga för handledningssamtalen och handledarnas lärande?

c)      Vilka samtalsmönster har handledningssessionerna, och hur avspeglar dessa mönster handledarnas lärande och förmågor?

Den första studien visar att sammanhanget för handledningen påverkar handledarens förmåga att leda handledningssamtalet. Under handledningen utvecklas samtalsmönster som kan beskrivas utifrån samtalets form, innehåll och utveckling. Analysen visade på fyra samtalsmönster som författaren kallar bekräftelse, konsolidering, synliggörande och skapande av kunskap. Användningen av mönstren påverkas av handledarens förmåga att gå in i dem, vilka frågor som kommer upp och hur de blir mottagna.

Den andra studien visade vad handledarna hade lärt sig om frågeteknik och att lyssna, vikten av att alla får göra sin röst hörd men också vikten av att utmana gruppmedlemmarnas tankar. De tio handledarna har genom utbildningen utvecklat tre handledningsstilar:

1. Fyra handledare har utvecklat ett kritiskt tänkesätt om sig själva, sitt tänkande och sitt beteende i handledningssamtalen. Dessa handledare involverar alla i gruppen och gör deltagarnas tankar tydliga för varandra.
2. Fyra andra handledare har också utvecklat ett kritiskt tänkande om sig själva och sitt sätt att handleda. Dessa handledare tar upp egna pedagogiska erfarenheter och ger tips och idéer som inspiration till gruppen.
3. Två handledare förbereder sig noga med att gå igenom konkreta situationer, genomförandet, vilka frågor de vill ta upp och hur de bäst leder samtalet. De leder samtalet på så sätt att de bekräftar deltagarnas bidrag och fyller på med egna erfarenheter.

Som förklaringar till att handledarna arbetar olika tar författaren upp vanans makt, bristande förståelse för vad syftet med handledningen är och handledarnas varierande erfarenhet av handledning.

Materialet består av 20 uppsatser som studenter på Lärarhögskolans utbildning i pedagogisk handledning har skrivit i slutet av 1990-talet. Dessutom finns intervjuer med tio av studenterna genomförda fem år senare, inspelade handledningssamtal, anteckningar nedskrivna strax efter handledningssamtalen och intervjuer med handledare efter samtalen.

Den första studien använder uppsatserna från 20 slumpvis utvalda deltagare, uppsatserna innehåller exempel från handledningssamtal och reflektioner över dem. Den andra studien genomfördes fem år senare och använder intervjuerna, de inspelade samtalen och anteckningarna. I intervjuerna får handledarna frågan vilka strategier och verktyg de använder, och vilka möjligheter och problem de ser i sitt arbete med pedagogisk handledning.

Analyserna är inriktade på reflektionsnivåer, handledartraditioner, samtalsmönster, eget lärande och utveckling av handledarkompetenser.

Nordström, E.Å. (2014). ”Pedagogisk handledning i tanke och handling – en studie av handledares lärande”. Avhandling. Institutionen för pedagogik och didaktik. Stockholm: Stockholms universitet.