Teacher-parent relations and professional strategies. A case study on documentation and talk about documentation in a Swedish preschool.

Studien undersöker vilka relationer som uppstår mellan förskollärare och föräldrar i arbetet med systematisk kvalitetsdokumentation på svenska förskolor. Analysen gäller hur förskollärarna riktar sin dokumentation till föräldrarna och hur de framställer föräldrarna i exempelvis den årliga kvalitetsvärderingen. Den ska visa på olika strategier i relationen mellan förskollärare och föräldrar som en del av förskolläraryrket.

Veckobreven till föräldrarna ger en bild av att allt fungerar bra. Det förekommer sällan något direkt om barnen och det finns ingen information om konflikter mellan barnen eller mellan barnen och förskollärarna. Förskollärarna vill hålla breven fria från problem och i stället beskriva ett idealförhållande. Utifrån breven uppstår två typer av relationer mellan föräldrar och förskollärare kopplade till två yrkesmässiga strategier. Den ena relationen är tillit, då är det viktigt att föräldrarna kan lita på förskollärarens bild av hur verksamhetens innehåll och struktur är kopplad till läroplanen och hur föräldrarna kan få mer information om de vill. Relationen upprätthålls genom en yrkesmässig strategi som ska garantera ett avstånd till föräldrarna. Förskollärarna ger bilden av sig själva som de som har yrkeskunskapen om förskolans verksamhet, föräldrarna kan få information om verksamheten men de kan inte påverka den. Den andra relationen är vänskap, då är det viktigt att ha en konsekvent positiv ton i veckobreven. Relationen upprätthålls genom en strategi av närhet till föräldrarna och förskollärarna ger bilden av sig själva som dem som bygger och upprätthåller goda relationer. Det är viktigt för förskollärarna att balansera dessa strategier för att uppnå distans eller närhet till föräldrarna.

Fältanteckningarna från de möten där förskollärarna satte ihop kvalitetsmätningen visar att det är svårt för förskollärna att hantera föräldrarnas återkoppling. Det resulterar i att kritik och missnöje inte finns med i den slutliga kvalitetsmätningen. För att slippa hantera tvetydigheten i förslag och missnöje från föräldrarna utvecklar förskollärarna genom förhandlingar en gemensam uppfattning om varför några få föräldrar var missnöjda. Man kommer fram till en strategi där man döljer de mindre attraktiva svaren på frågeformuläret och utarbetar en neutral kvalitetsmätning.

Materialet består av veckobrev från ett år, den årliga kvalitetsmätningen, fältanteckningar från mötet när förskollärarna sammanställde mätningen och en intervju med två förskollärare sex månader senare. De analyserade veckobreven (24 st.) fick föräldrarna från september 2012 till april 2013. De heltidsanställda förskollärarna skriver veckobreven enligt att rullande schema och förskolechefen får en kopia.

Löfdahl, A. (2014). “Teacher-parent relations and professional strategies. A case study on documentation and talk about documentation in a Swedish preschool”. Australasian Journal of Early Childhood, 39(3), 103-110.