”Children’s meaning making of nature in an outdoor-oriented and democratic Swedish preschool practice”.

Svenska förskolor kännetecknas av en demokratisk tradition och av utomhusaktiviteter. Den demokratiska attityden ska ge barnen självständighet och integritet, solidaritet med andra och en förtrogenhet med institutionella normer. Utomhusaktiviteterna ska utveckla barnen och få dem att trivas, lära dem att ta naturhänsyn och ge dem kunskaper om naturen. Studien undersöker dessa drag i den svenska förskolan som en enhet och hur de samverkar i den dagliga verksamheten på en vanlig förskola. Syftet är att ta reda på hur de två traditionerna påverkar barnens uppfattning om naturen.

Sammantaget visar undersökningen att förskollärarna bidrar till barnens demokratiska fostran och att de lär barnen känna sig hemma och trivas i utomhusaktiviteter. Barnen får också stöd i leken och hjälp att utforska naturen, men det blir mindre av undervisning om naturfenomen, kanske just på grund av den demokratiska attityden.

Videoupptagningarna visar att de tre vanligaste aktiviteterna var lekar med vatten, lekar med sand och att åka pulka. Ur dessa lekar identifierade forskarna fem återkommande pedagogiska figurer eller vanor som har betydelse för barnens demokratiska skolning och hur de rör sig i och lär sig om naturen.
1.   Förskollärarna ser till att barnen har rätt kläder så att de kan leka ute oavsett väder. Det stödjer barnens självständighet (de kan leka ute), vänjer dem vid förskolans regler (man ska ha kläder som passar vädret), ger barnen möjlighet att utvecklas och trivas (kläderna gör det möjlighet att vara ute), och det ger dem möjlighet att lära sig något om naturen (t.ex. leka med vatten). Den här vanan bidrar inte till att barnen lär sig solidaritet eller naturhänsyn.
2. Barnen har gott om leksaker att välja bland. Det ger barnen självständighet (de kan fritt välja leksak), det stödjer deras utveckling och trivsel (glädjen att ha mycket att välja bland), och det ökar deras kunskap om naturen (de har möjlighet att experimentera med många typer av redskap). Vanan bidrar inte till att barnen blir solidariska, lär sig institutionella normer eller att ta vara på naturen.
3. Förskollärarna uppmuntrar barnen att leka med olika naturmaterial. Det ökar barnens självständighet (de kan själva välja), det bidrar till utveckling och trivsel (genom att skapa möjligheter för utomhuslek), och det ger barnen kunskap om naturen (t.ex. genom att leka med vatten). Vanan bidrar inte till att barnen blir solidariska, lär sig institutionella normer eller att ta vara på naturen.
4.  Förskollärarna hjälper de barn som ber om hjälp men uppmanar också barnen att försöka klarar saker själva och att hjälpa varandra. Det ökar barnens självständighet (de får bara hjälp när det behövs), barnen blir solidariska (genom att hjälpa varandra och genom att se att några barn behöver mer hjälp än andra), de lär sig hur man uppför sig (barnen ingår i en grupp), de utvecklas och trivs (hjälpen gör att de kan göra vad de tänkt), och de lär sig om naturen (alla barn får vara med och utforska genom lek).
5. Förskollärarna låter barnen bestämma var de ska leka – de får välja själva mellan förskolans lekplatser. Det ökar barnens självständighet (genom valet), stärker den personliga utvecklingen och trivseln (de får göra det de vill), och ger dem kunskap om naturen (valet ger dem möjlighet att utforska naturen).

Studiens material är cirka tjugo timmar film av en förskolas utomhusaktiviteter med barn 1–3 år, inspelade under 22 dagar. Förskolan är utvald för att vara genomsnittlig i antalet barn, antalet förskollärare, utomhusredskap och urvalet av leksaker.

I filmerna noterade forskarna spontana aktiviteter som ofta förekom bland både barn och vuxna. Dessa aktiviteter analyserades sedan utifrån deras betydelse för värdena knutna till den demokratiska traditionen (självständighet, solidaritet och socialisering) och till utomhusaktiviteterna (utveckling, trivsel, naturhänsyn och kunskap om natur).

Klaar, S. & Öhman, J. (2014). ”Children’s meaning making of nature in an outdoor-oriented and democratic Swedish preschool practice”. European Early Childhood Education Research Journal, 22(2), 229-253.