Syfte
Syftet är att kartlägga hur och hur mycket danska kommuner arbetar med inkludering av barn med särskilda behov i förskolan. Man vill också belysa praxis på området.
Resultat
Resultaten visar att de kommunala förskolorna och annan pedagogisk verksamhet har ett mer eller mindre systematiskt sätt att arbeta med inkluderingen av barn. Det finns ett tydligt samband mellan att verksamheten analyserar risker för att barn blir isolerade och förekomsten av kompetensutveckling för personalen, tillgång till personal med särskilda kunskaper och engagerande av föräldrarna i arbetet med inkludering.
Resultaten visar att inkludering är en viktig fråga för både kommunen och förskolorna. I stort sett alla förskolechefer svarar att de har fokus på inkludering och det finns tecken på att förskollärare och dagbarnvårdare arbetar inkluderande. Till exempel svarar 98 procent av kommunens tillsynsansvariga att alla förskolor har gjort insatser för inkludering de senaste tre åren. Kommunerna erbjuder också förskollärarna stöd med specialutbildad personal i arbetet med inkludering. Bland förskollärarna uppger 86 procent att de kan anlita den pedagogisk-psykologiska rådgivningen eller hälsovården i arbetet med inkludering. I gruppen har 67 procent samarbetat med rådgivningen eller hälsovården de senaste tre åren.
Samtidigt som kommunerna och förskolorna arbetar med inkludering är det tydligt att exkludering är ett vanligt fenomen. Och trots att många har en positiv bild av inkluderingsarbetet ser hälften hinder för inkludering. De som nämns oftast är för låg personaltäthet, den fysiska miljön och personalen bristande kunskaper om barn med särskilda behov. Vissa förskollärare och dagbarnvårdare har inte deltagit i fortbildning som berör inkludering.
Design
Materialet består av enkäter till fem personalgrupper som arbetar med barn i åldern 0–6 år, det är förskollärare, dagbarnvårdare, barnskötare, förskolechefer och kommunens tillsynsansvariga.
Samtliga tillsynsansvariga och dagbarnvårdare har fått enkäten och svarsfrekvensen är 54 respektive 52 procent. Grupperna av förskollärare och dagbarnvårdare som fick enkäten är representativa för resten av landet, svarsfrekvenserna var 70 respektive 67 procent. I ett representativt urval av förskolechefer var svarsfrekvensen 51 procent.
Rapporten beskriver de statistiskt säkerställda sambanden från enkätsvaren. Författarna gör också en analys av delmängder i två nivåer för att kunna gruppera svaren utifrån olika kategorier. I modellen för dagbarnvårdare och förskollärare är det 17 variabler och svaren delar sig i tre nästan lika stora grupper. I modellen för förskolechefer är det sju variabler och svaren fördelar sig på lika stora grupper.
Referenser
Danmarks Evalueringsinstitut (2014). ”Inklusion i dagtilbud. Kortlægning af arbejdet med inklusion i daginstitutioner og dagpleje”. København: Danmarks Evalueringsinstitut.
Uppdragsgivare
Information saknas