Veje til udvikling af praksis. Erfaringer med at sætte fokus på videnkultur i dagtilbud og på skoler.

Rapporten vill förmedla kunskap till danska förskollärare, lärare, förskolechefer, rektorer och kommunens tillsynsansvariga om vilka lärprocesser som blir aktiverade när man satsar på kunskapskulturen. Man definierar kunskapskultur som traditionen och möjligheten att dela med sig av kunskaper och erfarenheter och därmed lära av varandra.

Danska Evalueringsinstituttet (EVA) har för rapporten utvärderat insatser i två skolor och två förskolor som har arbetat med att etablera en kunskapskultur. Rapporten vill ge inspiration, kunskap och verktyg till skolor och förskolor som vill arbeta med kunskapskulturen.

Vi presenterar här resultaten från två förskolor. Utvärderingen visar att när förskolan sätter användningen av kunskap i ett sammanhang och arbetar systematiskt med bestämda metoder går det att utveckla kunskapskulturen på förskolan.

I projektet har förskolorna gett kunskapsanvändningen sammanhang genom att

1. skapa forum för kunskapsförmedling och reflektion på tvären
2. prioritera kunskapsförmedling och reflektion på personalmöten
3. arbeta kontinuerligt med liknande metoder.

Förskolorna har följt vägledningar för reflektion och kunskapsförmedling, och för att arbeta med dokumentation av barns sätt att lära, uppföljningssamtal om förskolans pedagogiska arbete och utvärdering av undervisningen. I de två förskolorna har projektet bidragit till att kunskapskultur hamnade på dagordningen och det har gett medarbetarna tillfälle att arbeta med kunskapskulturen.

Enligt rapporten genomförde den ena förskolan en insats för att utveckla en kritisk och undersökande process kring förskolans pedagogiska metoder. På fredagar satte man av tid för kompetensutveckling för enskilda medarbetare. Insatsen har gett medarbetarna ny kunskap och ett bredare spektrum som pedagoger.

De nya kunskaperna och erfarenheterna har lett till ändringar i förskolans verksamhetsplan, en uppdelning av småbarnen i mindre grupper och en ökad uppmärksamhet på stöd till det pedagogiska arbetet, t.ex. har det blivit accepterat att söka kunskap under arbetstid.

Den andra förskolan undersökte sin egen syn på lärande med hjälp av dokumentationen av barnens lärande och uttalanden om lärande. Insatsen har utvecklat medarbetarnas förmåga till systematisk kunskapsförmedling och reflektion, och medarbetarnas samtal är nu mer inriktade på yrkesfrågor och på barnens lärande.

Medarbetarnas diskussioner har bl.a. lett till en ny sammansättning av matgrupperna där språkligt svaga barn får möjlighet att utveckla sitt språk tillsammans med språkligt starka barn.

Evalueringsinstituttet (EVA), en dansk skolmyndighet, valde ut fyra förskolor som hade olika metoder för kunskapsförmedling och som alla ville arbeta vidare med området. Sedan gjorde EVA en litteraturstudie om kunskap och läroprocesser och intervjuade chefer och medarbetare på förskolorna för att undersöka den nuvarande metoden för kunskapsförmedling.

Utifrån intervjuerna sammanställde man en beskrivning av metoderna för kunskapsförmedling på de fyra förskolorna. Och sedan bestämde förskolorna vilken insats de ville göra för att förbättra kunskapskulturen. Till sist utvärderade EVA hela processen genom gruppintervjuer med chefer och medarbetare.

Danmarks Evalueringsinstitut (2014). ”Veje til udvikling af praksis. Erfaringer med at sætte fokus på videnkultur i dagtilbud og på skoler”. Evalueringsrapport: Danmarks Evalueringsinstitut.