”Daginstitutionens betydning for børns udvikling – en forskningsoversigt”.

Studien beskriver forskning om förskolans betydelse för barn på kort och lång sikt. Dessutom försöker man klarlägga vilka faktorer som är viktigast för förskolans kvalitet med inriktning på personaltäthet, gruppstorlek och personalens utbildning.

I många länder har man undersökt vilka konsekvenser de senaste decenniernas utbyggnad av den offentligt finansierade och reglerade förskolan har fått. Studierna visar enligt rapporten att barn som går i förskolan lyckas bättre i skolan, har lägre arbetslöshet, har högre lön och större möjlighet att bilda familj än barn som inte har gått i förskolan.

Med enstaka undantag har i synnerhet särskilt sårbara grupper haft stor nytta av ökningen av antalet förskoleplatser. Men författarna påpekar att förskolan inte nödvändigtvis är en pedagogisk miljö som ger barnen större möjligheter till utveckling, trivsel och lärande än den miljö barnen annars skulle vara i. De positiva resultaten är tydligt kopplade till förskolans kvalitet och det finns exempel i studierna på att förskolan har haft en negativ effekt för barnen.

Forskningsöversikten beskriver också vilka faktorer som är centrala för värderingen av kvalitet på förskolan. I studierna undersöker man det genom experiment med lekar som ska utveckla barnens sociala, känslomässiga, kognitiva och kreativa förmågor. Studierna visar att kvaliteten i samarbetet mellan den vuxna och barnet sannolikt är det som har störst betydelse för barnets intellektuella utveckling. Barnen lär sig mest av att vara aktiva och ta initiativ medan den vuxna underlättar leken, deltar i aktiviteterna, besvarar barnens frågor och hjälper dem att utveckla leken.

Studierna visar att barn från förskolor med hög kvalitet klarar sig bättre än kontrollgrupperna. Fler av barnen får jobb, en större andel har yrkesutbildning och de har också högre inkomst. Färre av de här barnen var kriminella eller rökte hasch som tonåringar och unga vuxna.

Hög kvalitet i förskolans ger flera effekter på barnens vidare utbildning: ökad intelligens, nyfikenhet och motivation, och en mer positiv syn på sig själv och sina framtidsmöjligheter. Insatser för att förbättra föräldrarnas vardagssituation som har gett effekt är ansträngningar för att knyta mödrarna närmare arbetsmarknaden. Föräldraengagemang generellt förstärker förskolans positiva effekter för barnen.

Förskolans möjligheter att hålla hög kvalitet påverkas av personaltätheten, barngruppens storlek och personalens utbildning. En minskning av antalet barn per vuxen gör de vuxna mer uppmärksamma på barnen och det blir mer pedagogiska aktiviteter och lärorika lekar. Högre personaltäthet ger också barnen färre stressymptom, beteendeproblem och konflikter.

Små grupper med hög personaltäthet ledda av förskollärare gynnar inkluderingen av sårbara barn och engagemanget bland personalen. Personalens utbildningsnivå har ett tydligt samband med hur de samarbetar med barnen. Utbildad personal är bättre på pedagogiskt arbete med hög kvalitet och på att skapa miljöer för lärande där barn kan utvecklas både socialt och kognitivt.

Rapporten är en forskningsöversikt baserad på litteratursökning. Undersökningarna som rapporten tar upp kommer framför allt från de rika OECD-länderna, dvs. Europa och USA. Men studier från några utvecklingsländer ingår också. Studierna i rapporten är genomförda från 1932 till i dag.

Tyngdpunkten ligger på experimentella studier där man har använt ett slumpmässigt urval barn och en kontrollgrupp för att det ska bli lätt att se vilka insatser som får effekt. Man har också koncentrerat sig på personaltäthet och personalens utbildning som kriterier för kvalitet. Rapporten beskriver studierna och gör en viss analys av deras resultat.

Christoffersen, M.N., Højen-Sørensen, A. & Laugesen, L. (2014): ”Daginstitutionens betydning for børns udvikling – en forskningsoversigt”. København: SFI – Det Nationale Forskningscenter for Velfærd, 14:23.