Syfte
Studien undersöker danska förskollärares uppfattning om god pedagogik och grundläggande värden, och jämför den med uppfattningarna i England och Ungern.
Resultat
I förskollärarnas diskussioner framträder tre olika modeller för förskolor i de tre länderna. En skolaktig modell i England, en familje- och omsorgsmodell i Ungern och en modell för offentlig socialisering av barn i Danmark.
I den engelska modellen är det inte viktigt att barn deltar i vardagslivets arbetsuppgifter som inte ingår i utbildningen (t.ex. måltiden). I den danska modellen och i intervjuerna framstår vardagsuppgifterna som ett parallellt projekt till de planerade aktiviteterna.
Betoningen av de vardagliga aktiviteterna i den danska modellen avspeglar en syn att dagen inte kan delas upp i avskilda aktiviteter som fördelas på personalen efter utbildningsnivå. I den danska modellen är vardagsaktiviteter som att äta, gå på toaletten hjälpa barnen att snyta sig en viktig del av det pedagogiska arbetet.
I de tre filmerna genomför förskollärarna de organiserade aktiviteterna på mycket olika sätt, vilket avspeglar olika uppfattningar om yrket i de tre länderna. De danska förskollärarna ser de engelska aktiviteterna som mycket skilda från deras egen uppfattning om vad som är bra aktiviteter.
I den engelska filmen följer flera organiserade aktiviteter på varandra och hela barngruppen deltar. De engelska förskollärarna har en befallande ton och en del av de danska förskollärarna ser den som kommenderande. Enligt de danska förskollärarna skapar det passiva och avvaktande barn vars uppfattningar inte tillmäts någon betydelse.
I den ungerska filmen ligger betoningen mer på att barnen ska klara sig själva, och de danska förskollärarna ser det som att man inte satsar på att bygga upp en gemenskap och flexibilitet i de vardagliga aktiviteterna. Danskarna ser sin egen yrkesutövning som skild från vad de ser i både den engelska och den ungerska filmen.
De danska förskollärarna ser vardagsaktiviteterna som centrala men betonar att de ska utformas så att barnen får utveckla sina intressen och initiativ. Även i de aktiviteter som de vuxna organiserar ska barnen enligt danskarna få ta initiativ, ha en uppfattning och protestera. Det avspeglar en syn att barn kan, vill och ska något.
Design
Studien bygger på fokusgruppsintervjuer där deltagarna först fick titta på filmer från förskolors verksamhet i Danmark, England och Ungern. Filmerna blir utgångspunkt för diskussioner och reflektioner om pedagogik och visar på så sätt vad deltagarna ser som god kvalitet i den egna verksamheten.
Filmerna är producerade i samarbete med det europeiska forskningsprojektet Care Work in Europe där forskare från England, Ungern och Danmark samarbetar. Forskargruppen i respektive land har valt vilken förkola man skulle filma. Filmerna är 30 minuter långa och visar vardagliga situationer, t.ex. hämtning och lämning, organiserade aktiviteter, inomhuslek, utomhuslek och toalettbesök.
Materialet består att gruppintervjuer med totalt 18 danska förskollärare. En grupp bestod av de två förskollärarna i den danska filmen, fyra grupper bestod av fyra förskollärare var, en grupp av tre danska forskare och en grupp två lärare från förskollärarutbildningen. Tre av intervjuerna med förskollärare genomfördes i den här delstudien och resten av intervjuerna i samarbete med Care Work in Europe.
Referenser
Jensen, J.J. (2014). ”Hovedkroppe, porcelænsdukker og mudderbørn. Pædagogers forståelse af dansk daginstitutionspraksis”. VIA University College, Århus.
Uppdragsgivare
Børne- og ungdomspædagogernes landsforbunds forskningsfond.