”Musikskap: Musikstunders didaktik i förskolepraktiker”.

Avhandlingen undersöker lärandet under musikaktiviteter på svenska förskolor. Dessutom vill författaren testa begrepp för att beskriva musikaktiviteter – vad som händer, hur de uppstår och vad deltagarna gör. Tre frågor belyser ämnet:

1. Vad är det centrala innehållet i musikaktiviteterna?
2. Hur organiseras musikaktiviteterna?
3. Hur samarbetar barnen och förskollärarna kring musiken?

Musikaktiviteternas innehåll är till stor del baserat på igenkänning, tradition och förskollärarnas egna intressen, utan någon progression eller några fastställda mål. Musikaktiviteterna kännetecknas av ett ojämlikt förhållande mellan deltagarna och samarbete förekommer sparsamt, aktiviteterna präglas också av barnens motstånd.

Innehållet har ofta en funktionell karaktär, musiken blir ett sätt att stödja barnens språkliga, matematiska eller sociala utveckling. Men flera av musikaktiviteterna ger också utrymme för fantasi och lek. Studien visar att musikaktiviteterna mer består av lärande med hjälp av musik än lärande om och genom musik.

Fokus ligger på själva handlingen att sjunga, spela och dansa, och inte på hur man kan lära sig att sjunga och spela, t.ex. efter noter. Musikaktiviteter där förskollärarna koncentrerar sig på samspelet mellan barnen och musiken är ovanliga.

Under musikaktiviteterna sitter normalt barnen i cirkel, man rör sig inte så ofta i rummet. Ibland har förskolläraren planerat aktiviteten och ibland växer aktiviteten fram utan tydlig början och avslutning. Förskolläraren sätter ofta igång aktiviteten genom en instruktion, det är sällan själva musiken inleder och avslutar aktiviteten.

Musikaktiviteterna kan också starta för att fylla en funktion, oftast sång. Man sjunger i regel traditionella sånger och förskollärarna är eniga om repertoaren. Å andra sidan är användningen av instrument ofta utforskande, på en av förskolorna spelar man luftgitarr och då tar improvisationen och rörelsen över som uttrycksform.

När barnen rör sig under musikaktiviteterna ska de ofta härma förskollärarens rörelser eller dansa traditionella ringdanser, men ibland rör de sig också fritt. På en av förskolorna brukar barnen själva ta initiativ till att dansa under musikaktiviteterna.

I musikaktiviteterna kan musiken, barnen och förskolläraren ta olika roller. De kan vara igångsättare och ta initiativ till och påverka musikaktiviteten, eller medspelare som formar aktiviteten i samspelet mellan barn, förskollärare och musik. De kan också vara medspelare som snarare följer aktiviteten än formar den, eller motarbeta samspelet och skapa dissonans mellan deltagarna. Studien visar att förskollärarna ofta är igångsättare medan barnen och musiken som regel är medspelare, följare eller motspelare.

Materialet består av videoinspelningar av musikaktiviteter med 3–5-åriga barn på tre förskolor i Malmö. Förskolorna valdes för att de arbetade mycket med musik, och för att de representerar en variation i barngruppernas etniska sammansättning.

Barnen observerades under musikstunder en dag i veckan under åtta månader. Efter varje observation tittade författaren på filmen tillsammans med förskollärarna och sedan diskuterade man innehållet. Sammanlagt finns 16 timmar film från 46 musikstunder, fältanteckningar och samtal med förskollärarna.

De tre förskolorna har musik som övergripande tema, men deras tillgång till instrument och inspelad musik varierar. Analysen blandar teori med empiriska resultat, och i avhandlingen betraktas musik som en aktivitet man gör tillsammans.

Holmberg, Y. (2014). ”Musikskap: Musikstunders didaktik i förskolepraktiker”. Doktorsavhandlingar. Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Högskola.