”Förskola för hållbar utveckling. Förutsättningar för barns utveckling av handlingskompetens för hållbar utveckling”.

Avhandlingen undersöker förutsättningarna för att barn på svenska förskolor ska uppfatta hållbar utveckling som något meningsfullt. Studien vill besvara de här frågorna:

1. Hur går undervisningen till på förskolan?
2. Hur ifrågasätter barnen utbildningens innehåll och form, t.ex. genom att ställa frågor och diskutera det som tas för givet?
3. Hur kan barnen bli aktiva i arbetet för hållbar utveckling, t.ex. genom att städa en strand eller diskutera etik?

Förskollärarna undervisar inte i traditionell mening med överföring av fakta. Barnen får i stället lära sig genom att undersöka och förskollärarna leder deras uppmärksamhet i bestämda riktningar. Dessutom kan förskollärarna påverka vad barnen uppfattar av undervisningen, och barnen är bra på att rätta sig efter förskollärarnas krav, även när de är inte är uttalade.

Den andra studien visar att situationer där barnen ifrågasätter undervisningen är när den gäller företeelser som innebär moraliska värderingar. Det kan vara frågor som inte går att lösa med hjälp av fakta utan som också kräver en moralisk värdering, exempelvis för att bestämma vilken handling som är rättfärdig.

Den tredje studien visar att de tre undervisningsprinciperna (faktabaserad, normativ och pluralistisk) understödjer bestämda handlingar som förskollärarna bedömer som riktiga. Faktabaserad undervisning stödjer handling där barnen lär sig hantera fakta. Den normativa principen syftar till att lära barnen handla moraliskt riktigt och stödjer därför handlingar i enlighet med moraliska normer. Den pluralistiska principen stödjer barnens förmåga att kritiskt utvärdera alternativ och värderingar.

Förskolornas utbildning i hållbar utveckling har ändrat inriktning från förmedling av fakta om miljön till vetenskapliga projekt där barnen lär sig ta ställning till fakta och handlingar. Utbildningens innehåll är pluralistiskt och förskollärarna riktar uppmärksamheten mot moraliska värderingar. Man lägger vikt vid variationen av uppfattningar och vill ge barnen självförtroende nog att hävda andra åsikter än förskollärarna och kamraterna.

Studien har fyra delar och materialet består av fältanteckningar och videoinspelningar av undervisningssituationer från fyra avdelningar på två förskolor. Från den ena förskolan finns tre dagars observationer och från den andra videoinspelningar från 17 besök. Barnen är mellan ett och sex år.

Den första studien är en genomgång av 53 artiklar och 22 tidskrifter utgivna 1996–2011. Den visar på olika undervisningsmetoder och innehåll i undervisningen.

Den andra studien undersöker NO-undervisning i en svensk grundskola (laborationer i sju klasser) och undervisningen på de två förskolorna. Materialet är fältanteckningar och videoinspelningar från skolan och förskolorna. Analysen noterar skillnader och likheter.

Den tredje studien beskriver och analyserar vilka handlingar som uppmuntras och avvisas på förskolan. Hur barnen lär sig saker och tolkar omgivningen undersöker författaren genom att analysera videofilmer av aktiviteter. Här jämförs också tre principer för undervisning i hållbar utveckling som förskolorna använder, en faktabaserad, en normativ och en pluralistisk.

Den fjärde studien undersöker vilka möjligheter barnen har att kritisera verksamheten på förskolan. Metoden är att undersöka hur förskolorna använder de tre undervisningsprinciperna, och vilka beteenden som premieras och vilka som undertrycks.

Hedefalk, M. (2014). ”Förskola för hållbar utveckling. Förutsättningar för barns utveckling av handlingskompetens för hållbar utveckling”. Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Educational Sciences. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.