”Profesjonalitet under press? Ein studie av förskulelærarar si meistring av rolla i lys av kvalifiseringa til yrket og arbeidsdelinga med assistentane”.

Avhandlingen beskriver norska förskollärares utveckling i yrket och hur de uppfattar utmaningarna de möter i den processen. Den övergripande frågan är hur förskollärarna klarar att kvalificera sig, fylla sin roll och samarbeta med barnskötarna?

Resultaten är fördelade på de fyra artiklarna.

Artikel 1. De nyutbildade förskollärarna beskriver i intervjuerna en brist på överensstämmelse mellan deras arbetsuppgifter och deras förväntningar på vad utbildningen skulle ha kvalificerat dem för. Dessutom saknar förskollärarna en systematisk introduktion till yrket. Enkäterna visar att de här uppfattningarna är vanliga bland nyutbildade förskollärare.

Fludataundersökningen visar också att förskollärarna värderar yrkeskunskap högre ju större erfarenhet de får. Men de värderar ändå yrkeskunskapen lägre än personliga färdigheter, värderingar och attityder.

Artikel 2. Det är ganska liten skillnad mellan vilka arbetsuppgifter förskollärare och barnskötare utför och deras upplevelse av om de är kvalificerade för uppgifterna. De skillnader som finns är att barnskötarna har fler uppgifter med barnen medan förskollärarna lägger mer tid på administration och föräldrakontakter.

Både förskollärare och barnskötare har stor tilltro till sina färdigheter, men förskollärarna är mer tillfreds med sin teoretiska kunskap. Dessutom framgår att personal som värderar yrkeskunskapen högt oftare har varit anställda länge inom förskolan.

Artikel 3. Det är en tydlig skillnad i motivationen för att utbilda sig till förskollärare mellan dem som har arbetat som barnskötare och de andra studenterna. Valet av utbildning är målinriktat för barnskötarna och mer slumpmässigt för de andra studenterna. Båda grupperna känner att de har haft nytta av utbildningen men de tidigare barnskötarna har en bredare grund och ett konkretare språk för att beskriva hur utbildningen påverkar det pedagogiska arbetet.

Artikel 4. Fördelningen av arbetsuppgifter är inte så tydlig men förskollärarna har fler uppgifter med ledningsansvar och specifika pedagogiska aktiviteter. I andra aktiviteter är barnskötare och förskollärare i stort sett lika involverade, t.ex. lek med barnen, klä av och klä på barnen, läsa för barnen och lära dem bokstäver och siffror. Man är enig om att förskollärarna ska ta hand om uppgifter med ledningsansvar och särskilda pedagogiska uppgifter, men att man kan dela på alla andra uppgifter.

Både barnskötare och förskollärare värderar kunskap och färdigheter som viktigast för arbetet, men man ser inte denna kompetens som direkt kopplad till utbildningsnivån. Förskollärare värderar praktiska kunskaper lägre än barnskötare men båda grupperna värderar yrkeskunskaper högt.

Studien består av fyra artiklar som är baserade på olika material.

Artikel 1. Materialet består av intervjuer och svar från enkäterna Fludata och Studata. Fludata innehåller svar från 1 192 förskolechefer och 1 357 barnskötare från 576 norska förskolor. Studata är en enkät till studerande på förskollärarlinjen, de får besvara frågorna under utbildningen och en tid efter. Författaren använder svar från tre år efter utbildningen för 121 studenter.

De intervjuade är nyutbildade förskollärare som arbetar sitt första år på förskolan. Det är totalt nio intervjuer och de tar upp samma områden som enkäterna. Några teman är möjligheten att utveckla teoretisk kunskap på ett område som domineras av praktisk kunskap, hur de nyutbildade förskollärarna upplever mötet med sitt yrke och i vilken mån de har möjlighet att få vidareutbildning.

Artikel 2. Materialet är svar från Fludata och analysen gäller hur arbetsuppgifterna fördelas mellan förskollärare och barnskötare och vad grupperna anser är viktig kunskap för att kunna utföra olika arbetsuppgifter.

Artikel 3. Materialet är intervjuer med 16 studenter som går sista året på förskollärarutbildningen och en fokusgruppsintervju med några av dem. Vissa av studenterna har arbetat som barnskötare. Intervjuerna analyserades med hjälp av resultat från Fludata, teman om kvalificering genom utbildning och teorier om yrkeskvalificering.

Artikel 4. Materialet är samma som för artikel 2 men här ligger fokus på förskolechefer med en formell utbildning (998 personer). Analysen gäller hur personalsammansättningen och den formella kompetensen påverkar arbetsfördelningen mellan förskollärare och barnskötare.

Steinnes, G.S. (2014): ”Profesjonalitet under press? Ein studie av förskulelærarar si meistring av rolla i lys av kvalifiseringa til yrket og arbeidsdelinga med assistentane”. Avhandling for graden ph.d. i profesjonsstudier, Oslo: Høgskolen i Oslo og Akershus.