”Barn, IKT og etikk: en studie i digital etisk dannelse, med norske barnehager som case”.

Studien undersöker hur tekniketiken kan bidra till normer för användningen av digital teknik på norska förskolor. Tekniketik handlar om de etiska aspekterna av barns användning av informations- och kommunikationsteknik.

Dessa frågor vill författaren besvara:

• Vilken användning av digital teknik på förskolan är lämplig att diskutera ur tekniketiskt perspektiv?
• Hur kan sådana diskussioner användas för att utveckla barnens digitala medvetenhet?
• Hur kan tekniketiska diskussioner grundade i dygdetik och Løgstrups metafysik bidra till formandet av ett utbildningsprogram för digital etik på förskolan?

Enligt författaren har man en digital etisk bildning när man förstår dessa saker:

1. Vad återhållsamhet är i användningen av ett digitalt verktyg, och också visar återhållsamhet när situationen kräver det. Tesen är att återhållsamhet är den viktig karaktärsegenskap i alla aspekter av livet.
2. Att det finns en balans mellan för mycket och för lite i användningen av digitala verktyg. Man kan här balansera mellan risk och möjlighet, kontroll och frihet, och feghet och dumdristighet.
3. Hur kraftfullt vapen ett fotografi kan vara, och behandla det därefter. Här ingår att bedöma om fotografiet kan vara till skada eller nytta för andra.
4. Skillnaden mellan dataspelets etik och den egna vardagsetiken, att det är skillnad på den etik som gäller i spelet och den etik som gäller i verkligheten.
5. Att tillämpa praktiska färdigheter när man använder internet, som att sätta upp ett filter mot oönskade inslag och skydda sig genom att använda det. Internet ska vara ett användbart verktyg och inte något man förslavas av.

De fem teserna gäller för alla åldrar och beskriver en digital bildning. Avhandlingen avslutas med råd om hur förskolorna kan höja barnens digitala kompetens.

Studien bygger på en empirisk undersökning och två teoretiska. Materialet för den empiriska består av svar på en webbenkät till 44 norska förskolor (Dronning Mauds Minne Høgskoles praksisbørnehaver) om vilken tillgång barnen och personalen har till digital teknik på förskolan och hur personalen använder tekniken.

Utifrån svaren valde författaren åtta förskolor som använde flera typer av digitala redskap och gjorde där 15 observationer och elva intervjuer. Observationerna är från situationer där barn använder digital teknik och intervjuerna med personalen handlar om deras erfarenheter av att använda digital teknik tillsammans med barnen.

Den teoretiska undersökningarna har temana fotografi, dataspel och internet. Studien beskriver fotografi, datorspel och internet ur informations- och kommunikationsetiskt, historiskt och teoretiskt perspektiv.

I den tredje delen undersöker författaren informations- och kommunikationsteknik och barns kunskaper i digital teknik ur ett dygdetiskt perspektiv. I fokus ligger vilka karaktärsegenskaper som är önskvärda och hur man bör använda fotografi, dataspel och internet i förskolan.

Sando, E.S. (2014). ”Barn, IKT og etikk: en studie i digital etisk dannelse, med norske barnehager som case”. Avhandling for graden Ph.D. Oslo: Det teologiske menighetsfakultet.