”Trivsel og kvalitet i barnehagen”.

Rapporten beskriver ett utvecklingsarbete som genomförts på förskolor i sju kommuner i Oppland i Norge. Avsikten är att visa på variationer i förskolornas kvalitet genom att beskriva skillnader mellan dem på några centrala områden. Dessa områden är kopplade till barnens vardag på förskolan samt barnens sociala och språkliga utveckling.

Dessutom beskriver rapporten skillnader i pedagogiken och föräldrarnas uppfattning om förskolan, och om de är nöjda med den och med samarbetet med personalen.

Barnen trivs olika bra på förskolorna, majoriteten trivs bra medan en del trivs ganska bra. Tjugo procent av barnen trivs inte så bra eller trivs ibland inte alls på förskolan. Det innebär att de ibland inte vill gå till förskolan och att de känner sig mobbade.

Dessutom visar resultaten ganska stora skillnader i barnens sociala förmåga. Många barn bedöms ha goda färdigheter och fungerar bra socialt, medan andra har sämre social kompetens och fungerar sämre på förskolan. Några få barn har så dålig social förmåga att de har svårt att delta i lekar och gemensamma aktiviteter.

Tjugo procent av barnen får högsta värderingen för språklig förmåga. De flesta barnen har god språklig förmåga men det finns också flera barn som har svårt att förstå och göra sig förstådda. Det gäller cirka 8 procent av barnen. Sammantaget bedömer personalen att majoriteten av barnen klarar sig bra, men flickor får högre värden än pojkar för alla kriterierna.

De flesta i personalen tycker att arbetsmiljön är bra, men cirka 12 procent är osäkra eller menar att arbetsmiljön inte är så bra. Relationen till barnen på avdelning ser de flesta som god och de har samma uppfattning om samarbetet med föräldrarna. Det är cirka 5 procent som svarar att relationen till barnen inte är bra och cirka 10 procent tycker inte att samarbetet med föräldrarna fungerar tillräckligt bra.

Majoriteten av föräldrarna är nöjda med förskolans kvalitet och med samarbetet med personalen. Cirka 10 procent tycker att samarbetet inte fungerar så bra.

Materialet är svaren från fyra enkäter till barn, föräldrar, en kontaktpedagog och annan förskolepersonal. Frågorna gäller förskolans verksamhet och kvalitet och barnens kunskaper. Man mäter exempelvis barnens trivsel (enligt barnens egen uppfattning), social förmåga, språkförmåga och uppträdande (enligt personalens bedömning).

Kvalitet definierar studien som processkvalitet och man mäter den som personalens värdering av arbetsmiljön, relationen mellan vuxna och barn, och samarbetet mellan personalen och föräldrarna. Personalen värderar de två första kategorierna och den sista värderar både personalen och föräldrarna.

Undersökningen genomfördes 2013 och gäller barn i åldern 4–5 år. Samtliga förskolor i kommunerna Gran, Østre Toten, Øystre Slidre, Ringebu och Øyer ingår i undersökningen. Från Lillehammer och Gausdal har två förskolor var deltagit. Enkäten gick till 664 barn, föräldrar och kontaktpedagoger, och 562 anställda. Den besvarades av 636 barn, 645 kontaktpedagoger, 494 föräldrar och 473 andra anställda.

Alla deltagare besvarade enkäten elektroniskt. Barnen har fått ta ställning till frågorna genom att först se och lyssna på en animation som beskriver ämnet. Sedan har en person läst upp ett påstående och barnet får klicka på svarsalternativ i form av smileys. Resultaten från enkäterna analyseras med hjälp av stapeldiagram och signifikanstest för medelvärden.

Lekhal, R. & Vigmostad, I. (2014): ”Trivsel og kvalitet i barnehagen”. Oppdragsrapport nr. 6-2014. Elverum: Høgskolen i Hedmark.