“Professional Boundaries. The Case of Childcare Workers in Norway”.

Avhandlingen undersöker professionaliteten hos norsk förskolepersonal. Den gör det genom att bedöma om personalens inställning i olika sammanhang är ett uttryck för gränser mellan yrkesområden, och om arbetet fördelas utifrån yrkesgränser. Yrkesgränser beskrivs som skillnader mellan vad som är passande uppgifter för olika personalgrupper utifrån utbildning och kön.

Avhandlingen innehåller fyra artiklar som var och en handlar om olika aspekter av förskolepersonalen och arbetet på förskolan. Den första undersöker personalens uppfattning om vid vilken ålder barnen bör börja och hur många timmar per dag de bör gå på förskolan. Den andra artikeln beskriver hur arbetsuppgifterna fördelas mellan förskollärare och barnskötare.

Den tredje artikeln undersöker utmattningsdepression bland personalen. Utmattningsdepression definieras som känslor av isolering och utbrändhet och den antas kunna uppstå efter långa perioder av stress på arbetet. Den fjärde artikeln undersöker om och hur kön har betydelse i arbetet på förskolan genom att fråga personalen om de föredrar traditionella könsroller.

Personalen är medveten om yrkesgränser på förskolan, barnskötarna har inte samma status som förskollärarna. I arbetet med barnen får inte barnskötarna utföra samma uppgifter och ta samma ansvar som förskollärarna. Arbetsfördelningen understryker gränserna mellan personalgrupperna genom att förskollärarna har särskilda arbetsuppgifter, varav vissa är emotionellt påfrestande.

Den första artikeln undersöker personalens inställning till i vilken ålder barnen ska börja på förskolan och hur länge de ska vara där på dagarna. Förskollärarna är mer positivt inställda än barnskötarna till att barnen börjar tidigt och går långa dagar på förskolan. Unga anställda är också mer positiva än äldre.

I den andra artikeln undersöker författaren arbetsfördelningen mellan förskollärare och barnskötare och deras inställning till den. Dessutom belyser artikeln skillnader baserade på antalet tjänsteår, ålder, speciella erfarenheter och kompetens.

Studien visar att personalen är enig om att det inte generellt finns uppgifter som passar bäst för barnskötare. Men det finns en skillnad mellan de uppfattningar personalen uttrycker och de uppgifter de anger att de utför. Men trots att det är skillnad mellan vad förskollärare och barnskötare gör utnyttjar inte förskollärarna skillnaden till att distansera sig från barnskötarna.

Den tredje artikeln handlar om utmattningsdepression bland personalen. Utmattningsdepression är vanligare bland förskollärarna. Vissa arbetsuppgifter har ett samband med utmattningsdepression, det är t.ex. föräldrakontakter och utbildningsaktiviteter. Men sambandet minskar om personalen vet vad som förväntas av dem, om de känner att de behärskar arbetsuppgiften och om de kan räkna med stöd från kolleger.

Tydliga förväntningar, hög självtillit och starkt stöd från kolleger ger alltså färre fall av utmattningsdepression. Resultaten tyder på att vissa arbetsuppgifter är känslomässigt krävande för förskolepersonalen och att förskollärare är mer belastade av det på grund av att de har andra ansvarsområden med olika krav och förväntningar.

I den fjärde artikeln undersöker författaren om kön har betydelse i arbetet med barnen genom att belysa personalens inställning till könsroller och arbetsuppgifter. Enligt resultaten framstår inte kön som en viktig faktor för fördelningen av arbetet med barnen.

Materialet består av svar på tre enkäter till förskolechefer, förskollärare och barnskötare. Analyserna i de fyra artiklarna använder gemensamma begrepp om yrkesgränser och ansvarsområden, t.ex. uppgifter som en viss personalgrupp ska utföra. Dessutom gäller analysen om kön kan påverka vilka uppgifter man utför, på samma sätt som yrkesstatus.

Enkäterna genomfördes 2009 i Norge bland förskolepersonal på 1 000 slumpvis utvalda förskolor. Svar kom in från 588 förskolor, de som svarade var 588 förskolechefer, 1 357 barnskötare och 1 192 förskollärare. Materialet analyserades med linjära regressionsmodeller.

Løvgren, M. (2014): “Professional Boundaries. The Case of Childcare Workers in Norway”. PhD thesis. Oslo: Høgskolen i Oslo og Akershus (HiOA).