”Preschool-based social communication treatment for children with autism: 12-month follow-up of a randomized trial”.

Författare
Kaale, A.
Fagerland, M.
Martinsen, E.
Smith, L.
Källor
Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 53(2), 188-198.
År
2014

Syfte

Studien undersöker långtidseffekten av en insats för att på förskolor hjälpa 61 autistiska barn att knyta an bättre till andra. Tanken med insatsen är att den ska öka barnens uppmärksamhet på vad de andra barnen på förskolan gör (child initiation of joint attention) och få dem att engagera sig längre stunder i gemenskapen (joint engagement).

Resultat

Jämfört med kontrollgruppen har barnen i försöksgruppen tydligt högre uppmärksamhet på och engagemang i omgivningen tolv månader efter insatsen. Däremot fann man ingen tydlig effekt på barnens utveckling av sitt språk, eller sin sociala funktion och kommunikation.

 

Effekten på barnens initiativ att intressera sig för omgivningen var större för barn som redan före projektet var jämförelsevis sociala. Barnens intelligenskvot och språkutveckling före projektet påverkade inte resultaten.

Design

Artikeln beskriver ett försök där 61 barn i åldern 2–5 år med diagnosticerad autism delades in i en försöksgrupp (34 barn) och en kontrollgrupp (27 barn). Barnen i försöksgruppen fick en insats utöver sitt vanliga schema på förskolan och barnen i kontrollgruppen följde sitt ordinarie program.

 

Barnen i båda grupperna fick träning i kommunikation och sociala och adaptiva färdigheter. Insatsen för försöksgruppen var, att en förskollärare från varje förskola fick sex timmars didaktisk träning. Barnen fick därefter, under åtta veckor, två interventioner dagligen om tjugo minuter var uppdelat på fem minuters träning vid ett arbetsbord och 15 minuters lek på golvet. Vid arbetsbordet ger förskolläraren barnet leksaker och styr leken, på golvet styr barnet mer själv.

 

För att mäta barnens uppmärksamhet på och engagemang i omgivningen användes videoinspelningar av utbytet mellan barnet och personalen och barnet och mamman. Barnets uppmärksamhet och engagemang riktat mot omgivningen kodades av forskningsassistenter som inte fick veta vilken grupp barnen ingick i.

 

Mätinstrumenten Early Social Communication Scales, Reynell Developmental Language Scale och Social Communication Questionnaire användes för att bedöma barnens kommunikation, språk och sociala funktion före och 6–12 månader efter insatsen. Videoinspelningarna kodades och materialet analyserades statistiskt (linjära regressionsmodeller). Artikeln handlar om resultaten efter tolv månader.

Referenser

Kaale, A., Fagerland, M., Martinsen, E., Smith, L. (2014). ”Preschool-based social communication treatment for children with autism: 12-month follow-up of a randomized trial”. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 53(2), 188-198.

Uppdragsgivare

South-Eastern Norway Regional Health Authority; Oslo University Hospital, Regional Center for Child and Adolescent Mental Health, East and South Norway, and Regional Resource Center for Autism, Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (AD/HD), Tourette Sy