”Åpne barnehager i Norge. En kartlegging av omfang og organisering”.

Studien kartlägger utbudet av öppna förskolor i Norge, deras kapacitet, hur de är organiserade, personalens utbildning och behovet av kompetensutveckling. Dessutom undersöker studien vilken betydelse de öppna förskolorna har för föräldrar, mor- och farföräldrar och andra som använder dem, och om de fungerar som rekryteringsbas för kommunala förskolor.

Resultaten visar att 49 procent av de öppna förskolorna är kommunala och 30 procent drivs av församlingar och trossamfund. Resten är föräldrakooperativ eller drivs av föreningar eller enskilda.

Sammanlagt har de öppna förskolorna 117,5 heltidsanställda, det motsvarar 0,9 per öppen förskola. Dessutom finns deltidsanställda och frivilligarbetare. Vissa anställda har olika typer av pedagogisk utbildning, exempelvis förskollärare och barnskötare, men andra har ingen sådan utbildning. Hälften av dem som svarade på enkäten vill ha fortbildning för att kunna hjälpa barnens föräldrar. Dessutom vill många ha utbildning i språk och mångkultur.

De öppna förskolornas kapacitet mäter man genom att se hur många barn de är godkända för att hysa. I genomsnitt kan de ta 30 barn. De flesta registrerar de barn som kommer till den öppna förskolan, men man gör det på olika sätt.

De öppna förskolorna har med få undantag aktiviteter för barn i åldern 0–6 år. Hälften av förskolorna har åldersindelade grupper. Det kan vara småbarnssång, babymassage och språkgrupper, och för de äldre gymnastik, läsgrupper och skapande. De öppna förskolorna har öppet i genomsnitt 12,2 timmar i veckan.

60 procent av de öppna förskolorna tar betalt på olika sätt, det kan vara för utflykter eller särskilda aktiviteter, 40 procent är helt gratis. Nästan alla (93 procent) får bidrag från kommunens barnomsorgspeng och resten får någon annan typ av kommunalt bidrag.

Man samarbetar med bl.a. vårdcentraler, andra förskolor, barnavårdsnämnden, familjeomsorgen, fysioterapeuter och flyktingmottagningar. Samarbetets former varierar men som regel handlar det om att utbyta kunskap och information.

De flesta som går på öppna förskolan kommer dit en eller flera gånger i veckan (61 procent), 29 procent av besökarna har ett annat modersmål än norska, svenska, danska, samiska eller engelska. De som svarade på enkäten anser att de öppna förskolorna har betydelse som mötesplats för barn och vuxna och att det är ett ställe där barn och vuxna kan ha trevligt tillsammans.

Över 50 procent svarar att deras öppna förskola rekryterar barn till den kommunala barnomsorgen, fyra av fem har lämnat information om den dagliga verksamheten på förskolor. Dessutom har ungefär hälften gett råd till föräldrar och hjälpt dem med anmälningsblanketten till förskolan. Några öppna förskolor har arrangerat besök på förskolor (under 20 procent) och 30 procent har undersökt om förskolor har lediga platser för att hjälpa föräldrar.

Studiens material är svar från en elektronisk enkät till personer som arbetar med öppna förskolor, det kan vara förskolechefer, förskollärare eller barnskötare. Materialet samlades in i mars 2014, svar kom från 160 av de 220 öppna förskolorna som fick enkäten. Svaren bearbetades statistiskt.

Haugset, A. & Sivertsen, H. (2014). ”Åpne barnehager i Norge. En kartlegging av omfang og organisering”. Arbejdsnotat 2014:5. Steinkjer: Trøndelag Forskning og Utvikling.