”Åpne barnehager i Norge. Organisering, bruk og betydning”.

Rapporten presenterar resultat från en utredning om öppna förskolor i Norge. Utredningen ger en översikt över hur de öppna förskolorna är organiserade och beskriver deras verksamhet. Dessutom har man undersökt vilka som utnyttjar förskolorna och vilken betydelse de har för dem (t.ex. föräldrar och mor- och farföräldrar). Rapporten dokumenterar materialinsamlingen och gör fler analyser på materialet.

De öppna förskolornas samlade kapacitet definierar man som antalet öppna förskolor och hur många barn de är godkända för. Man uppskattar att det finns 184–222 öppna förskolor i Norge, de 132 som har svarat på enkäten har sammanlagt 3 940 platser. Det går inte att beräkna antalet besökare eftersom de öppna förskolorna mäter antalet besökare på så olika sätt.

De flesta öppna förskolorna har öppet 10–11 månader per år och de är normalt öppna mellan nio och tre på dagarna. De har i genomsnitt drygt två anställda som delar på en nittioprocentstjänst. Nio av tio öppna förskolor har en förskollärare anställd och 7 procent av förskolorna har personal med någon annan pedagogisk utbildning, t.ex. barneværnspædagog (en norsk utbildning som kvalificerar till arbete med barn i en utsatt livssituation) eller specialpedagog.

Studien visar att kommunen driver 49 procent av de öppna förskolorna och församlingar och samfund driver 30 procent. De andra drivs av ideella föreningar, föräldrakooperativ och enskilda. Cirka en tredjedel av de öppna förskolorna är en avdelning på en vanlig förskola, och man samarbetar nära med hälsovården.

Sextio procent av de öppna förskolorna tar betalt för besök, eller för särskilda aktiviteter, mat eller material, och 93 procent av dem får driftsbidrag från kommunen i enlighet med lagstiftningen på området.

Mer än 70 procent av de öppna förskolorna erbjuder gemensamma måltider, samlingar och sångstunder enligt ett veckoschema. Utelek och utflykter är fasta inslag på 35 procent av de öppna förskolorna. Cirka 60 procent av besökarna kommer minst en gång i veckan under två månader, och 29 procent av besökarna har ett annat modersmål än norska, svenska, danska, samiska eller engelska.

De öppna förskolorna har betydelse för de barn och vuxna som besöker dem, särskilt stor betydelse har de för familjer med annan bakgrund än norsk. På de öppna förskolorna kan dessa möta besökare med samma kulturella och språkliga bakgrund. Viktig är också möjligheten till föräldrastöd och tidiga insatser för familjer som har det svårt. En del av de intervjuade menar att de öppna förskolorna erbjuder något annat än de vanliga förskolorna och inte bara fungerar som en förberedelse för dem.

Materialet består av svar på en elektronisk enkät som gick till alla registrerade öppna förskolor i Norge. Syftet var att få en överblick över organisatoriska, formella och mätbara fakta om alla öppna förskolor. Av de 222 som fick enkäten svarade 160. De personer som svarade hade en central roll på förskolan, t.ex. förskolechef eller förskollärare med kunskap om den dagliga verksamheten.

Dessutom bygger undersökningen på intervjuer och besök på öppna förskolor för att utröna besökarnas skäl för att komma till förskolan och deras upplevelse av den. Sex öppna förskolor besöktes, fyra av dem valdes för att de särskilt väl skulle kunna belysa frågor som integration av icke norsktalande besökare och hur barn blir rekryterade till den ordinarie förskolan.

I intervjuerna tog man upp samma teman för att kunna jämföra svaren. Totalt intervjuades tio förskollärare och 36 besökare. Vid besöken samlade man också in relevanta dokument, exempelvis verksamhetsplaner.

Haugset, A., Gotvassli, K., Ljunggren, B. & Stene, M. (2014). ”Åpne barnehager i Norge. Organisering, bruk og betydning”. Rapport 2014:9. Steinkjer: Trøndelag Forskning og Utvikling.