Refleksjon som metode i barnehagers språkarbeid. Evaluering av et forsøk i seks barnehager.

Rapporten är en utvärdering av ett försök under fyra månader med ett bedömningsverktyg för arbetet med språkutveckling på sex norska förskolor. Verktyget är framtaget av norska utbildningsdepartementet för att utveckla språkarbetet. Med hjälp av verktyget kartlägger förskollärarna barnens språkliga nivå och det kan ge inspirationen till individuella utvecklingsplaner för barnens språkutveckling. Rapporten

• dokumenterar hur förskolorna använder verktyget
• bedömer om och hur arbetsmetoden bidrar till reflektion och pedagogisk utveckling
• föreslår ändringar i och en utveckling av verktyget innan man erbjuder det till alla förskolor.

Förskolornas arbete med verktyget har fungerat som planerat, det har gett underlag för reflektioner och bidragit till gemensamma diskussioner om konkreta mål och förbättringar för språkarbetet. Särskilt värderingsschemat stärker verktygets metod. Men rapporten visar också att det går att förbättra arbetsplanen som hör till verktyget och de konkreta hjälpmedlen.

Det finns för lite tid i arbetsplanen till gemensam reflektion för personalen, och det saknas en handledning för hur man kopplar reflektionerna över den egna verksamheten till teori och yrkesmässiga råd eftersom värderingsschemat inte knyter idealpåståendena till någon teori. Dessutom fokuserar värderingsschemat på hur de anställda individuellt och tillsammans kan förbättra språkarbetet och inte på de strukturella villkoren för språkarbetet på förskolan.

Bedömningsverktyget består av ett värderingsschema med 55 idealpåståenden om hur förskolor bör utforma språkarbetet som den anställda ska jämföra förskolans språkarbete med. Bedömningarna blir tillfredsställande, bör ändras och ska ändras. En sammanställning av personalens jämförande bedömning blir en kartläggning av förskolans språkarbete och ett underlag för diskussion om hur man ska ändra arbetet, vilka mål man ska ha och hur man ska nå dit.

Materialet består av deltagarobservation på 16 möten och observation av det vardagliga arbetet på förskolan, samt enskilda intervjuer och gruppintervjuer med förskolechefer och anställda. För att värdera deltagarnas och förskolornas ökade skicklighet i användningen av verktyget använder författaren Knud Illeris begrepp för kompetensutveckling: engagemang, praxis och reflektion. Dessutom används begreppet strukturella villkor, som gäller villkoren för kompetensutveckling.

Bråten, B. & Haakestad, H. (2014). ”Refleksjon som metode i barnehagers språkarbeid. Evaluering av et forsøk i seks barnehager”. Oslo: Fafo.