Gratis kjernetid i barnehager. Sluttrapport.

Studien utvärderar ett försök med gratistimmar på förskolan för barn i åldern 4–5 år. Barn i några stadsdelar i Oslo erbjöds 20 timmar gratis förskola i veckan, målet var att alla barn skulle kunna norska när de började skolan. Insatsen skulle bidra till integration och social utjämning i stadsdelarna genom att förbereda barnen för skolan och öka andelen barn i förskolan.

Studien har tre huvudfrågor:

1. Leder insatsen till att fler barn med invandrarbakgrund går i förskolan?
2. Hur arbetar förskolorna för att barnen ska kunna norska när de börjar skolan?
3. Vilken uppfattning har föräldrarna om förskolan, finns det skillnader i uppfattning mellan föräldrar med och utan invandrarbakgrund?

Ju fler år ett barn går i förskolan desto mindre risk är det att hen får oroande lågt resultat på läsförståelseprovet i första klass. Det är stor skillnad mellan inkomstgrupperna i hur stor andel av barnen som går i förskolan och hur länge de går på dagarna. Barn med invandrabakgrund och barn vars mödrar har svag anknytning till arbetsmarknaden vistas i genomsnitt nästan ett år mindre på förskolan än genomsnittet för övriga barn.

Försöket med gratistimmar har ökat utnyttjandet av förskolan med cirka 15 procent bland barn med invandrabakgrund (4–5 år). För barn utan invandrarbakgrund var det ingen ökning men det antar man beror på att de flesta av dem redan går på förskolan. Analysen visar också att barnen med invandrarbakgrund i försöksstadsdelarna klarar sig bättre på proven i läsning och matematik i årskurs 1 och 2 än barnen med invandrarbakgrund som inte erbjöds gratistimmarna. Den här effekten finns inte för barn utan invandrarbakgrund.

Enkäten till och intervjuerna med förskolechefer visar att de arbetar olika för att uppnå målet om norskakunskaper för alla barn. Några har satt upp konkreta mål medan andra arbetar för att åstadkomma progression i språkutvecklingen. Skillnaden kan bero på vilka barn som kommer till förskolan och vilka resurser förskolan har i pengar och kompetens, faktorer som påverkar arbetet med att nå språkmålet. Studien pekar på skillnader mellan kommunala och privata förskolor, de senare har t.ex. lättare att få vikarier.

De intervjuade föräldrarna är eniga om att det är bra för barnens språkutveckling att de går på förskolan. Bland föräldrar utan invandrarbakgrund finns det en stark outtalad norm att mamman ska arbeta igen ett år efter barnets födelse. Den här normen finns inte bland föräldrarna med invandrarbakgrund och det kan vara en orsak till skillnaden i utnyttjandet av förskolan.

Materialet består av statistik för 2004–2007 om vilka barn (4–5 år) bosatta i Oslo 1 januari respektive år som gick i förskolan. Uppgifterna kommer från Oslo kommuns förskoleregister, och de är kopplade till uppgifter om barnen och deras föräldrar från Statisk sentralbyrås befolkningsregister. Det gäller exempelvis inkomst, anknytning till arbetsmarknaden och ekonomiskt stöd. Dessutom ingår barnens resultat på nationella prov i läsförståelse och matematik i första och andra klass.

I huvudanalysen ingår 10 266 barn från stadsdelar där man erbjöd gratistimmar på förskolan (5 721 med invandrarbakgrund och 4 545 utan), och 13 441 barn från stadsdelar utan gratistimmar (3 229 med invandrarbakgrund och 10 212 utan). I analysen jämför forskarna barn i stadsdelar där kommunen erbjöd gratistimmarna med barn i stadsdelar där den inte gjorde det.

Dessutom gjorde man en enkät bland alla förskolechefer i Oslo och intervjuade stadsdelsförvaltningen, 19 förskolechefer och föräldrar (två gruppsamtal med fyra föräldrar i varje och tio individuella intervjuer).

Bråten, B., Drange, N., Haakestad, H. & Telle, K. (2014). ”Gratis kjernetid i barnehager. Sluttrapport”. Oslo: Fafo-rapport 2014:44.