“Group size and organisational conditions for children’s learning in preschool: a teacher perspective”.

Studien undersöker förskollärarnas uppfattning om de organisatoriska förutsättningarna för barns lärande på svenska förskolor och gruppstorlekens betydelse för den pedagogiska kvaliteten. Frågan gäller hur förskollärarna ser på gruppstorlek och hur de motiverar sin organisering av lärandemiljön för barngruppen.

Förskollärarna har en tydlig uppfattning om effekten av stora och små barngrupper. Stora barngrupper associerar man med tidsbrist, små möjligheter att rikta uppmärksamheten mot enskilda barn, stress och en känsla av att inte räcka till. Det är också svårare att genomföra läroplanens innehåll ju fler barn det är i gruppen.

Små barngrupper anser förskollärarna ger goda möjligheter att lösa pedagogiska uppgifter på förskolan och att arbeta med läroplanens mål. Föreställningen om att det är effektivast att arbeta med små barngrupper är mycket stark och vilar ofta på förskollärarnas vilja och ambition att kunna vara närmare barnen och förbättra kommunikationen mellan barnen och förskolläraren.

Det finns stora skillnader i hur förskollärarna organiserar barngrupperna. Förskollärare från några av förskolorna berättar att de sällan delar upp barnen i mindre grupper, oavsett hur stor gruppen är. På andra förskolor säger förskollärarna att de delar upp barnen i olika grupper fortlöpande under dagen för att kunna utnyttja lokalerna och skapa lugna rum där man kan ha lärandeaktiviteter. Men studien visar att det normala är att man delar in i mindre grupper någon del av dagen, normalt på förmiddagen.

Materialet samlades in på tolv förskolor som valdes ut för att vara representativa för små och stora barngrupper som de definieras av Skolverket. Förskolorna ligger i sex kommuner runt om i landet och de har barngrupper med åldrarna 1–3, 3–5, 1–5 och 5 år. Två förskollärare från varje förskola intervjuades, totalt 24 intervjuer som spelades in och transkriberades.

I analysen använder artikeln Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och fyra dimensioner av pedagogisk kvalitet: samhället, förskolläraren, barnet och lärandemiljön. Dimensionerna fungerar som analytiska redskap, samhällsdimensionen riktar fokus mot förskollärarnas inställning till läroplansmålen och gruppstorleken medan förskollärardimensionen är inriktad på varför förskollärarna organiserar barngrupperna som de gör.

I barndimensionen gäller analysen förskollärarnas uppfattning om barnens lek och lärande kopplat till gruppstorleken. Analysen utifrån lärandemiljön gäller förskollärarnas beskrivning av hur förskolans lokaler, material och aktiviteter är inrättade och organiserade som en lärandemiljö.

Sheridan, S., Williams, P. & Samuelsson, I. (2014). “Group size and organisational conditions for children’s learning in preschool: a teacher perspective”. Educational Research, 56(4), 379-397.