Studien undersöker hur man kan använd modellen Learning Study (LS) i svenska förskolor för att undervisa i naturvetenskapliga ämnen, särskilt om nedbrytningsprocesser. I LS-modellen samarbetar forskare och förskollärare för att utforma utbildningsmetoden. Därefter testar man metoden, utvärderar och anpassar den, för att sedan testa igen.

Studiens frågor är

1. hur förändrades barnens uppfattning om nedbrytningsprocesser
2. hur förändrades utbildningsmetoden under LS-processen?

Studien visar att ämnet för utbildningen (organiska nedbrytningsprocesser) är komplicerat. De flesta förskolebarnen hade svårt att förstå processen, särskilt de som bara var med i en omgång. Det finns tecken på att barn som deltog i senare omgångar fick ett bättre grepp om delar av nedbrytningsprocessen, trots sin låga ålder och att utbildningen var kort.

I studien ser man förbättringen som en effekt av att utbildningen förändrades under de tre omgångarna. Förändringarna innebar bl.a. att man lade större fokus på vad barnen skulle lära sig.

I första omgången (A) presenterades processen som en äventyrsberättelse och barnen hade därför svårt att förstå syftet med aktiviteten. I omgång C hade man i stället utformat utbildningen som en vetenskaplig aktivitet och förskollärarna använde flera vetenskapliga begrepp under aktiviteten, t.ex. förruttnelse och mögel. Dessutom var man mer inriktad på att utnyttja kontraster för att undersöka nedbrytningsprocessen, exempelvis genom att visa färska och ruttna tomater samtidigt.

Forskarna och förskollärarna utvecklade en undervisningsmetod genom ett LS-projekt (Learning Study). Projektet genomfördes i tre omgångar (A, B och C) med olika barn och förskollärare. Efter varje omgång analyserade och utvärderade man den metod som hade använts, och den analysen fick ligga till grund för revideringen inför nästa omgång.

Studiens material är 78 intervjuer med barn (4–6 år) som var med i projektet. Barnen fick frågor om vad de kände till om nedbrytning av olika material i naturen och hur de skulle förklara fenomenet, före och efter projektet. Forskarna bedömde svaren utifrån flera kriterier och sammanfattade resultatet i en siffra. Dessa värden blev sedan grund för att utvärdera effekten av projektet genom att man jämförde de genomsnittliga värdena före och efter utbildningen.

I materialet ingår dessutom anteckningar från forskarnas och förskollärarnas analysmöten. Anteckningarna visar hur utbildningsmetoden förändrades mellan omgångarna.

Ljung-Djärf, A., Magnusson, A. & Peterson, S. (2014). ”From Doing to Learning: Changed Focus during a Pre-School Learning Study Project on Organic Decomposition”. International Journal of Science Education, 36(4), 659-676.