”Exploring Letters in a Bimodal, Bilingual Nursery School with Deaf and Hearing Children”.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur barn med hörselnedsättning och döva barn blir introducerade till läsning och skrivning på norska förskolor, med hjälp av både tal och teckenspråk. Studien undersöker hur man presenterar bokstäver för en barngrupp med både hörande barn och barn med hörselnedsättning, och hur barnen utforskar bokstäver i fri lek.

Presentation av bokstäver var en regelbundet återkommande aktivitet på förskolans samlingar. Aktiviteten följde ett mönster där man använde olika hjälpmedel, t.ex. bilder, tecken och ljud för bokstäverna. Förskollärarna använde mest ljud och man koncentrerade sig på att koppla ihop bilden av den tryckta bokstaven och bokstavens ljud. Visuella hjälpmedel i olika former användes i mindre omfattning.

I leken använde de hörande barnen både ljud och visuella hjälpmedel när de utforskade bokstäverna, barnen med hörselnedsättning använde i första hand visuella hjälpmedel. I den fria leken utforskade de hörande barnen bokstäverna företrädesvis tillsammans med andra hörande och barnen med hörselnedsättning tillsammans med andra som också hade en hörselnedsättning.

Materialet är observationer från en norsk förskola med lika många hörande barn som barn med hörselnedsättning. Barnen är i åldern 2–5 år men det totala antalet framgår inte av studien. Personalen består av döva och hörande förskollärare och barnskötare som kan teckenspråk.

Förskolan ger inte undervisning i teckenspråk utan de hörande barnen förväntas lära sig det i leken och aktiviteterna med barn och vuxna som använder teckenspråk. På motsvarande sätt räknar man med att barnen med hörselnedsättning lär sig både talat språk och teckenspråk i samarbetet med hörande barn och vuxna.

Materialet består av fältanteckningar, intervjuer med förskolechefen och två förskollärare, och videoinspelningar av fri lek och organiserade aktiviteter, i första hand samlingar. Underlaget samlades in mellan 2008 och 2009 under trettio dagar på förskolan.

Analysen har fem nivåer. Den första är att identifiera alla situationer där man utforskar bokstäver och den andra är att beskriva situationerna. På den tredje nivån undersöker författaren hur förskollärarna använder exempelvis tecken, bilder och tal, och på den fjärde hur barnen leker med bokstäver och då använder tecken, bilder, tal och andra ljud. Den femte nivån är att upptäcka typiska kännetecken på användningen av saker man kan se och höra i kommunikationen.

Kristoffersen, A., Simonsen, E. (2014). ”Exploring Letters in a Bimodal, Bilingual Nursery School with Deaf and Hearing Children”. European Early Childhood Education Research Journal, 22 (5), 604-620.