”Barnehagen som dialogisk og helsebyggende arbeidsplass – med mennesker som tør å sette seg selv på spill …”.

Avhandlingen undersöker i vilka sammanhang förskollärarna uppfattar dialo-gen som meningsfull i arbetet på förskolan, och förskollärarnas uppfattning av sambandet mellan dialog och hälsa.

Det har stor betydelse för trivseln att medarbetarna har en god kollegial och yrkesmässig gemenskap där man lyssnar på varandra och visar intresse och engagemang.

Men det är stor skillnad på gemenskapen på de fem försko-lorna, och det påverkar samarbetet och relationerna mellan förskollärarna. På några förskolor är förhållandet mellan förskollärarna och mellan förskollä-rarna och ledningen gott. Här känner förskollärarna att de har en bra dialog och ger varandra stöd. Det är heller inte svårt att få tid för att prata med varandra.

På andra förskolor är förhållandet konfliktfyllt mellan förskollärarna och mel-lan ledningen och förskollärarna, och det visar sig i en brist på dialog. Förs-kollärarna upplever förhållandet till kollegerna som präglat av misstro, mot-stånd och tystnad. På dessa förskolor har personalen svårare att få tid att prata med varandra på grund av att relationen redan är präglad av misstro.

Några av förskolorna underlättar för dem som drabbas av någon sjukdom att fortsätta arbeta och ingå i gemenskapen. Förskolechefen, personalen och den sjukskrivna diskuterar då hur man kan anpassa arbetet för att passa hens särskilda behov. Studien visar att alla inte har goda erfarenheter av medarbetarsamtalen, för att det ska fungera måste chefen och medarbetarna ha en tillitsfull relation.

Materialet består av enkätsvar och intervjuer från en tidigare underökning om orsaker till sjukfrånvaro och om stabilitet i förskolans verksamhet. Enkäten gick till personalen på fem förskolor och från varje förskola intervjuades 3–5 långtidsfriska personer i gruppintervjuer. Sammanlagt hade förskolorna 72 anställda. Långtidsfrisk definierades som att de hade mindre än två veckors sjukskrivning under den senast tvåårsperioden. Förskolorna valdes ut för att ge en variation i storlek, huvudman, organisation och sjukfrånvaro.

För den här studien intervjuade författaren tolv förskollärare och fyra förskolechefer från de fem förskolorna. De intervjuade var 15 kvinnor och en man i åldern 28–60 med förskollärarutbildning. Förskollärarna valdes ut för att ge en variation i sjukfrånvaro, fem av dem har varit långtidssjuka definierat som minst två veckors sjukfrånvaro den senaste tvåårsperioden. Två av förskolorna hade inga långtidssjuka. Intervjuerna är inspelade och pågick 1,5 till 2,5 timmar (sammanlagt 32 timmars inspelning), alla intervjuer är transkriberade. Analysen utgår från teman i innehållet och tar stöd av teoretiska perspektiv, dialogisk analys av yttranden och sammanhanget och hälsosituationen på respektive förskola.

Moe, M. (2014). ”Barnehagen som dialogisk og helsebyggende arbeidsplass – med mennesker som tør å sette seg selv på spill …”. Avhandling for graden philosophiae doctor. Trondheim: Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet.