”Preschool teachers' approaches to science: a comparison of a Chinese and a Norwegian kindergarten”.

Studien undersöker hur norska respektive kinesiska förskollärare använder läraktiviteter med naturvetenskapligt innehåll och hur deras praxis är påverkad av kulturella värderingar och traditioner.

På den norska förskolan pågick oftast aktiviteterna utomhus, det kunde t.ex. vara att leta maskar eller musslor, undersöka fröer eller se vad som flyter och sjunker i vatten. De flesta aktiviteterna var korta, men man hade också projekt som man återkom till under flera veckor. Några aktiviteter var planerade och strukturerade, medan andra uppstod spontant utifrån barnens intresse.

Ofta inledde man med att läsa om ett ämne och fortsatte sedan med undersökningar i naturen. Filmerna visar väldigt få samarbeten mellan barn och vuxna, men i intervjuerna betonade förskollärarna att sådant samarbete är viktigt. Förskollärarna var oeniga om hur ofta de skulle ta upp och prata om ett bestämt naturfenomen.

I den kinesiska förskolan förberedde förskollärarna olika material som barnen kunde utforska inne. Man hade huvudsakligen två typer av aktiviteter:

1. Barnen delades upp i grupper och fick sedan gå mellan stationer där förskollärarna hade förberett och ledde olika experiment.
2. Gemensamma aktiviteter där förskolläraren ger alla barnen en introduktion till aktiviteten. När experimentet är färdigt ställer de vuxna frågor om det till barnen. Aktiviteterna var noga planerade och strukturerade, allt samarbete mellan barn och vuxna var på de vuxnas initiativ.

På båda förskolorna var målet med de naturvetenskapliga aktiviteterna att barnen skulle bli intresserade av ämnet och få utforska saker. Man har olika syn på vad som är utforskande, i Kina innebär det att barnen lär sig att forska genom experiment som man sedan rapporterar resultaten från. På den norska förskolan innebär utforskande att barnen får möjlighet att uppleva naturen och göra egna erfarenheter.

Skillnaden visar sig i att de kinesiska förskollärarna arbetar med fasta och väldefinierade mål för utbildningen, medan målen är mer flytande på den norska förskolan. Studiens material används inte på ett tydligt sätt i undersökningen av hur praxis påverkas av kulturella värderingar.

Förskollärare på förskolor i Shanghai och i Bergen har filmat läraktiviteter med naturvetenskapliga ämnen. Som komplement finns också forskarnas videoupptagningar från förskolorna. Filmerna blir bakgrund till fokusgruppsintervjuer med förskollärarna där intervjuarna tar upp samma frågor i båda grupperna.

Från den norska förskolan deltar sex förskollärare i åldern 25–40 år, fem är kvinnor. De kinesiska förskollärarna är fyra kvinnor i åldern 25–40. Barnen på den norska förskolan är 1–6 år och på den kinesiska är de 3–6.

Hammer, A. & He, M. (2014). ”Preschool teachers' approaches to science: a comparison of a Chinese and a Norwegian kindergarten”. European Early Childhood Education Research Journal. Publiceret online: 30. oktober 2014.