Syfte
Studien undersöker vilka utmaningar, problem och dilemman norska förskollärare möter i samband med planeringen och dokumentationen av barnens lärande på förskolan. Undersökningen ska besvara dessa frågor:
1. Hur planerar förskollärare sitt arbete med barnen?
2. Vad är centralt i dokumentationen?
3. Hur beskriver förskollärarna förhållandet mellan planeringen och dokumentationen?
Resultat
I sin planering av aktiviteter har förskollärarna fokus på barnens ålder och intressen, och på att ge dem god omsorg. Ingen av förskollärarna kopplar sin planering till läroplanens mål, en av förskollärarna säger att hen försöker undvika konflikter mellan pedagogiska mål och barnens intressen, generellt genom att prioritera barnens intressen och upplevelser.
En svårighet med dokumentationen är den ska tjäna flera syften. Den ska ge information till olika intressenter, fungera som ett verktyg förskolläraren kan använda för att följa barnens lärande och vara utgångspunkt för ett kritiskt resonemang om den egna pedagogiken. Förskollärarna använder som regel fotografier för att dokumentera barnens aktiviteter, och de skriver sällan ner egna observationer och funderingar. Dokumentationen använder förskolläraren i första hand för att förbättra sitt arbete och för att informera föräldrarna om vad man gör på förskolan. Det centrala i dokumentationen är oftast förskollärarnas eget arbete och barnens deltagande i aktiviteter. Barnens lärande har en liten plats.
Design
I studien har forskarna samarbetat nära med de nio förskollärare från fyra förskolor som har deltagit i projektet. Förskolorna valdes för att förskollärarna arbetade med barn i 1–3-årsåldern inom Kanvas-organisationen och ville delta i studien. Sex förskolor var intresserade av att delta och till studien valdes fyra av dem ut av Kanvas-organisationen. Från de fyra förskolorna deltog en förskollärare från en barngrupp med ettåringar, två från en barngrupp med tvååringar och sex från grupper med barn i åldern 1–3 år.
Materialet är videoinspelade observationer, fotografier och intervjuer. Materialinsamlingen pågick två månader då förskollärarna dokumenterade förskolans lärandemiljö med video och fotografier. Alla förskollärarna fick en timmes handledning vid två tillfällen av forskarna. Förskollärarnas filmer och fotografier blev underlag för intervjuer med var och en under en timme. Intervjuerna spelades in och transkriberades.
Analysen bygger på Urie Bronfenbrenners ekologiska systemteori, där en grundtes är att människan utvecklas i samspel med omgivningen. Begrepp hämtas också från Garbarino, Miller, Dalli och Urban som arbetar i en kritisk ekologisk tradition.
Referenser
Alvestad, T. & Sheridan, S. (2014). “Preschool teachers' perspectives on planning and documentation in preschool”. Early Child Development and Care, 185(3), 377-392.
Uppdragsgivare
Information saknas