Sprogtest – når ord får betydning?: Analyser af hvilke samspil der opstår mellem standardisering af sprogtest til treårige børn og pædagogisk praksis.

Doktorsavhandlingen är en monografi över språktest för barn i danska förskolor. Syftet är att undersöka och analysera hur de standardiserade språktesten för treåringar påverkar pedagogiken på förskolorna.

Först undersöker författaren hur ett språktest som regeringen beslutat om sprids och standardiseras som en metod som förskolorna använder för att bedöma barnens språkutveckling. Därefter undersöker författaren vilken roll språktesten har i den dagliga verksamheten och förskollärarnas arbete med språkutveckling, och hur man diskuterar detta arbete med kommunen.

Den första delen av avhandlingen visar hur spridningen och standardiseringen av språktesten som metod för att bedöma små barns språkutveckling formas genom kontakter mellan departement, forsknings- och utbildningsinstitutioner och privata verksamheter. Författaren påpekar att språktesten utgår från en särskild syn på språk och från en uppfattning att man kan mäta och kategorisera barns förmåga språkligt och beteendemässigt utifrån en normalfördelning.

Den andra delen visar hur förskolorna använder språktesten i pedagogiken som ett objektivt sätt att mäta språkutveckling. Författaren beskriver hur den pedagogiska verksamheten påverkas av dagliga rutiner och andra aktiviteter på förskolan, och hur språktesten är en del av förskollärarnas samarbete med den psykologiska rådgivningen och andra kommunala aktörer. Avhandlingen visar på så sätt att användningen av språktesten och deras resultat styrs av förhållanden på den enskilda förskolan

Materialet består av dokument och fältobservationer från förskolor. Författaren har följt språkarbetet på två förskolor (däribland språktestet) och intervjuat förskollärare, föräldrar och kommunala aktörer (exempelvis den psykologiska rådgivningen). Förskolorna är valda för att de har olika storlek, personalsammansättning (antalet förskollärare och barnskötare), läge och förskolornas ålder.

Studien är inspirerad av nyinstitutionell organisationsteori och materialitets- kropps- och kulturanalytiska perspektiv. Analysen är en växelverkan mellan data och de teoretiska perspektiven.

Schmidt, L.S.K. (2014). ”Sprogtest – når ord får betydning?: Analyser af hvilke samspil der opstår mellem standardisering af sprogtest til treårige børn og pædagogisk praksis”. Ph.d.-afhandling, Københavns Universitet.