”Resultater fra Kartleggingsundersøkelse i Kristiansand kommune 2013”.

Rapporten presenterar resultat från en kartläggning av förskolor och skolor i Kristiansands kommun. Kartläggningen är en del av ett utvecklingsprojekt för lärmiljön i förskolorna och skolorna. Rapporten beskriver några generella drag från kartläggningen och pekar ut starka sidor och brister hos förskolor och skolor i kommunen.

Det är stora skillnader mellan förskolorna i gemenskap, trivsel och lärande. Mätningen baseras på barnens svar. Det finns variationer inom förskolorna, men skillnaden mellan förskolor är också tydlig. Det är också stora skillnader mellan barnens sociala och språkliga förmågor (enligt förskollärarnas bedömning). Skillnaderna beror inte på att barnen har olika socioekonomisk bakgrund.

Nästan en fjärdedel av de 4–5-åriga barnen har bristande språklig förmåga och dessa barn får anstränga sig hårt för att kunna delta i gemenskapen med andra barn. De flesta barn trivs bra på förskolan, men cirka tio procent trivs inte. De svarar exempelvis ja på frågan om det är vissa dagar de inte har det bra på förskolan.

Det är stor skillnad mellan pojkar och flickor på förskolorna, flickorna trivs bättre. Skillnaden visar sig också i de vuxnas svar om flickors och pojkars sociala förmåga och egenskaper. De vuxna bedömer att flickorna är mer socialt kompetenta, de beter sig exempelvis mer sällan utåtagerande. Samma bild återkommer när de vuxna bedömer barnens språkliga förmåga. Flickorna är bättre än pojkarna på att formulera vad de vill, leka med språket och rimma.

Materialet består av tre enkäter till barn, föräldrar och personal. Kartläggningen omfattar 71 förskolor i Kristiansands kommun. Alla förskolor bjöds in till att vara med i undersökningen men det framgår inte hur stor andel som tackade ja. Svar kom in från 1 284 barn i åldern 4–5 år (av 1 360 tillfrågade). Föräldrar, förskollärare, barnskötare och annan personal bedömde barnen (det framgår inte vilken annan personal som deltog).

Det kom in svar från 1 250 förskollärare, 909 från föräldrar och 904 från annan personal. Materialet samlades in 2013 och ska vara en referenspunkt för att det ska gå att bedöma om projektet får effekt. Svaren bearbetades med hjälp av bland annat frekvensanalys och faktoranalys.

Nordahl, T., Qvortrup, L., Hansen, L.S. & Hansen, O. (2014). ”Resultater fra Kartleggingsundersøkelse i Kristiansand kommune 2013”. Aalborg Universitetsforlag.