Syfte
Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur anställda på 20 olika förskolor i Trondheim (Norge) uppfattar barns riskfyllda lek, och hur uppfattningarna hänger samman med de tillfrågades ålder, kön och personlighet.
Resultat
Undersökningen visar att personalen vid tjugo olika förskolor i Trondheim (Norge) allmänt upplever att båda pojkar och flickor på förskolor deltar i riskfyllda lekar relativt ofta (en gång om dagen eller någon gång i veckan), och att pojkar oftare än flickor deltar i riskfyllda lekar. I enkäterna svarar de manliga anställda i högre grad än de kvinnliga att riskfyllda lekar förekommer, vilket antyder att män i större utsträckning än kvinnor är uppmärksamma på denna typ av lekar. Resultaten visar också att de flesta anställda i studien, män och kvinnor, sällan är bekymrade över denna typ av lek eller beteende bland barnen. Vidare visar studien att manliga anställda får högre poäng på spänningssökande personlighetsdrag (EC = excitement seeking) i personlighetstestet än de kvinnliga, och att männen har en friare/liberalare syn på barns riskfyllda lekar samt oftare tillåter att barnen deltar i den typen av lekar än kvinnorna i studien.
Design
Dataunderlaget utgörs av enkäter som undersöker personalens förståelse av och uppfattning om riskfylld lek samt personlighetstest av den deltagande personalen. Enkäterna bygger på operationalisering av riskfylld lek i sex kategorier: 1) lek på höjder, t.ex. klättring; 2) lek med hög fart, t.ex. cykling, löpning (okontrollerad), kälkåkning; 3) lek med verktyg, t.ex. yxor, knivar, sågar; 4) lek vid farliga element, t.ex. eld, vatten; 5) lek med ”hårda tag”, t.ex. slagsmål, brottning; samt 6) risk för att försvinna, t.ex. i skogen. Den deltagande personalen kommer från 20 olika förskolor i Trondheim, Norge, och totalt deltog 116 personer. Av dessa var 93 kvinnor och 23 män. 82 arbetade på vanliga förskolor medan övriga 34 arbetade på förskolor med utomhuspedagogisk inriktning. Av deltagarna var 69 % under 40 år. 46 % var universitetsutbildade pedagoger, 3 % var specialpedagoger, 16 % var gymnasieutbildade pedagogmedhjälpare och 35 % var assistenter.
Referenser
Sandseter, E.B.H. (2013). ”Early Childhood Education and care practitioners’ perception of children’s risky play; examining the influence of personality and gender”, Early Child Development and Care, 184 (3), s. 434-449.
Uppdragsgivare
okänt