Utvecklingssamtal som uppgift och verktyg i förskollärares professionssträvanden i interaktion med föräldrar.

Studiens syfte är att undersöka arbetet med utvecklingssamtalet på åtta svenska förskolor. Studien undersöker samtalet som en social praxis och som en del av pedagogernas yrkesutövning. Man fokuserar särskilt på vilken betydelse som pedagogerna lägger på utvecklingssamtalet samt hur ansvars- och rollfördelningen framträder för personalen och föräldrarna i samtalen, sett ur pedagogernas synvinkel.

Resultaten och analysen visar att utvecklingssamtalet är ett viktigt verktyg för pedagogerna för att skapa en professionell relation till föräldrarna, och att samtalet är en viktig praxis och arena för samarbetet mellan hemmet och förskolan. Därutöver visar resultaten att föräldrasamtalet är centralt i pedagogernas strävan efter att skapa en fullständig bild av barnet. I studien konstateras att utvecklingssamtalen på mikronivå utgör en arena för bedömning och styrning av vad som anses vara normalt för barnet, föräldrarna och förskolan som institution, däribland även för pedagogerna som yrkespersonal.

På institutions- och makronivå försöker pedagogerna att omforma och styra befintlig praxis och skapa nya ansvars- och rollfördelningar för de inblandade aktörerna genom att hänvisa till läroplanen som statliga direktiv.

Datamaterialet har samlats in genom uppföljning av utvecklingssamtal, där man genomförde individuella intervjuer med pedagogerna precis efter att samtalet avslutats. Det empiriska materialet består av totalt 15 intervjuer med pedagoger på åtta olika förskolor i Sverige. Intervjuerna är inriktade på hur personalen upplever utvecklingssamtalet, samtalet i allmänhet samt vilken betydelse samtalen kan ha för de olika deltagarna i samtalet. Eftersom det handlar om pedagogernas upplevelse ses materialet uteslutande ur deras perspektiv. Studien försöker på så sätt avgöra vad pedagogerna tycker om samtalen som en del av sitt professionella arbete, för att på så sätt kunna generera kunskap om vilka processor och vilken praxis som strukturerar samtalet på förskolan. Analysen av de kvalitativa intervjuerna har sitt fundament i ett poststrukturalistiskt perspektiv och ett diskursivt maktperspektiv.

Simonsson, M. & Markström, A. (2013). Utvecklingssamtal som uppgift och verktyg i förskollärares professionssträvanden i interaktion med föräldrar. Nordic Early Childhood Education Research Journal, 6 (12), 1-18.