Tvil som drivkraft.

Studiens syfte är att utforska vad som händer i mötet mellan filosofen Emmanuel Levinas texter och ett empiriskt material baserat på samtal med pedagoger från två olika förskolor (barnehager) i Norge.

I studien dras slutsatsen att tvivel är en viktig faktor i utvecklingen av pedagogisk praxis. Tvivel är ett begrepp som författaren utvecklar genom att analysera empirin med Levinas texter. Tvivel uppstår hos pedagogerna när de möter barnens praxis (dvs. både det som banen säger och hur de reagerar genom deras kroppsspråk) med öppenhet.

Genom att pedagogerna släpper kontrollen och är öppna i mötet med barnens idéer och intryck, låter de sig utmanas av barnet. På så sätt blir maktförhållandet mellan pedagogerna och barnet asymmetriskt, så att barnets deltagande kan medverka till att utveckla den pedagogiska praxisen.

Genom tvivel skapas utrymme för det ovissa, vilket resulterar i både energi, engagemang och ökad yrkeskompetens hos pedagogerna. Pedagogernas tvivel fungerar därmed som en positiv drivkraft i utvecklingen av det pedagogiska arbetet. Drivkraften uppstår därför att öppenheten och de okända möjligheterna för barnens spelrum anses vara viktiga. Tvivlet hos pedagogerna ska dock inte ses som bristande tillit till andra eller det egna arbetet, utan i stället en öppenhet för olika och unika möjligheter, som inte finns i en redan definierad praxis.

Datamaterialet samlades in under en period på fyra månader och består av observationer av pedagogernas arbete på två norska förskolor samt djupgående samtal på två till tre timmar med två grupper pedagoger.

Samtalen med pedagogerna utgår från den pedagogiska praxisen på institutionen. Samtalens ämnen och fokus är dessutom påverkade av filosofen Emmanuel Levinas filosofiska begreppsapparat, då forskaren är en aktiv del av samtalet och utmanar pedagogernas synpunkter med Levinas idéer. Emmanuel Levinas begrepp öppnar i analysen upp för en diskussion om lyhördhet, öppenhet för det okända och maktförhållandet mellan vuxen och barn.

Data analyseras utifrån en önskan om att lägga till nyanser och nya begrepp till det pedagogiska tänkandet (t.ex. traditionella föreställningar om maktförhållandet mellan vuxen och barn) genom att använda Levinas idéer om relationer mellan människor för att utmana empirin.

Johannesen, N. (2013). Tvil som drivkraft. Nordic Early Childhood Education Research Journal, 6 (11), 1-17.