Tid till att bli svensk: En studie av mottagandet av nyanlända barn och familjer i den svenska förskolan.

Det överordnade syftet med studien är att undersöka hur nyanlända barn och deras föräldrar behandlas och bemöts på två svenska förskolor.

Analysen delas upp i tre teman:

1) Kultur och kommunikation: Denna del av analysen handlar om pedagogernas försök att förstå och sätta sig in i föräldrarnas perspektiv. Analysen visar att det är viktigt att pedagogerna gör det för att på så sätt uppnå en förståelse av kulturella skillnader i föräldrasamarbetet. Detta är viktigt eftersom missförstånd i kommunikationen kan motarbeta ett bra samarbete. Det är till exempel viktigt att barnen kommer i tid så att de kan få frukost, eftersom det kan vara svårt för barnen att koncentrera sig om de är hungriga.

2) Tid och svenskhet: Pedagogernas tal och kommunikation är nära förknippade med olika praxis (t.ex. när man äter eller när barnet ska gå och lägga sig), där det finns en moralisk underton om vad som är passande att göra och när. Genom pedagogernas kommunikation med föräldrarna sätter man ord på en uppfattning av svenskhet som är (kulturellt) förknippad med att vara en bra förälder (t.ex. att man inte äter kvällsmat kl. 22.00 och barnet inte går och lägger sig så sent som kl. 24.00). Argumentet blir alltså att barnen ska gå och lägga sig tidigt, eftersom det är för barnets bästa.

3) Tid och utbildning: I samtal med föräldrarna uppmanar pedagogerna dem till att komma i tid och föräldrarna tillrättavisas om det behövs. Av studiens analys framgår att mottagandet av nyanlända barn på förskolan är ett komplext ämne. Hur mottagandet ska hanteras är inte entydigt bland tillfrågade pedagoger: En del av pedagogerna anser att det är en fråga om hur barnen och föräldrarna kan anpassa sig till förskolans praxis och den svenska kulturen, medan andra pedagoger anser att man utgår från föräldrarnas och barnens nuvarande praxis och organiserar dagen efter det.

Analysen belyser dessutom en rumslig dimension, som handlar om identiteter och levnadssätt som är kopplade till föreställningar om rum och vad som hör hemma i detta rum, och vad som inte gör det. Rum ska i detta sammanhang tolkas inte bara som en förskola, utan också som mer generell praxis som uppfattas som svenska (t.ex. när barn äter kvällsmat eller ska går och lägga sig). Förskolan är en institution som karaktäriseras av olika diskurser och lärande och utveckling, men även diskurser om vad det innebär att vara goda föräldrar (och därmed underförstått hur man är en bra förälder i Sverige).

Dataunderlaget för denna studie består av empiriskt material från ett avslutat forsknings- och utvecklingsprojekt, "Barnets bästa – för nyanlända barn i förskolan". I studien deltar pedagogisk personal på förskolor i ett förortsområde med cirka 50 000 invånare där ungefär 50 procent av barnen i området är födda i ett annat land än Sverige.

Man fokuserar på två förskolor, varav den ena har en specialavdelning för flyktingfamiljer. Barngruppen består av totalt 16 barn där majoriteten är född i Somalia eller Irak eller har föräldrar som är födda i de länderna. Den andra förskolan har en barngrupp på 18 barn. Här är majoriteten född i Somalia, men även i Irak, Libyen och Syrien.

Studien är en etnografisk studie, där man skapar analytiska kategorier genom samspel mellan teori, tidigare studier och de observationer och intervjuer som gjorts. Man använde observationer av pedagogerna, barnen och föräldrarna, samtal, intervjuer, fokusgruppintervjuer med pedagogerna och textanalyser. Analysen riktar sig mot hur de nyanlända barnen och deras familjer uppfattas och positioneras i pedagogernas tal och aktiviteter på förskolorna. Analysen görs utifrån ett sociologiskt perspektiv (Bourdieus och Wacquants teori om positioner) och ett narrativt perspektiv.

Lunneblad, J. (2013). Tid till att bli svensk: En studie av mottagandet av nyanlända barn och familjer i den svenska förskolan. Nordic Early Childhood Education Research Journal, 6 (8), 1-14.