Barndom och kulturella artefakter: platsen som skapas runt bilderboken.

Syftet med studien är att undersöka bilderbokens position och betydelse som skapare av ”platser för barn” och ”barns platser” i svenska förskolor.

Undersökningen visar att bilderboken kan stödja barn i att omvandla ”platser för barn” till ”barns platser”, eftersom bilderna i bilderböcker är kulturella artefakter som stimulerar barns fantasi och kreativitet och därmed stöder deras eget kulturskapande. Författaren fann att barn använder bilderboken på ett aktivt och komplext sätt i en löpande tolknings- och förhandlingsprocess. Barnen vill inte bara få böckerna lästa för sig – de vill också gärna ”läsa” bilderna själva och skapa egna idéer om historien. Genom interaktion skapar barnen tredimensionella rum på grundval av tvådimensionella bilder. Bilderna i bilderboken beskriver en miljö som barnen tar till sig och vidareutvecklar. Utmaningarna och nöjet i att skapa en plats verkar mycket viktigt för barnen – kanske till och med viktigare än den slutliga produkten. Bilderboken är ett gemensamt rum som kan användas för att exkludera andra. Pedagoger riskerar att förstöra barnens fiktiva platser när bilderboken introduceras som en gemensam plats för alla. Dessutom kan flera rum uppstå samtidigt kring en bilderbok – till exempel åskådare och aktörer. Boken kan också bidra till att skapa ett fridfullt rum som präglas av kroppslig trivsel, rekreation och skydd.

Etnografisk studie, med observationer under 13 veckors tid vilket resulterade i totalt 35 timmars videoinspelningar. Studien innefattar 53 barn i åldern 3–5 år (25 flickor och 28 pojkar).

Simonsson, M. (2007). Barndom och kulturella artefakter: platsen som skapas runt bilderboken. I: Halldén, G. (red). Den moderna barndomen och barns vardagsliv (S. 119-139). Stockholm: Carlsson Bokförlag.