Barns kamratrelationer i förskolan: samhörighet, tillhörighet, vänskap, utanförskap. Malmö: Malmö Högskola.

Målet med studien är att skapa en grund för en diskussion om huruvida förskolan är en miljö där alla barn får möjlighet att skapa goda relationer till andra barn. Studien undersöker 353 förskolebarns sociala relationer, med särskilt fokus på relationer med kamrater och vänner. Studiet undersöker också personalens uppfattningar av barnens sociala kännetecken och sociala förmågor.

Genom sociometri och lärarnas klassificering av barnen skapas en bild av barnens sociala relationer. Studien visar på att tre huvudmönster – tillhörande, solidaritet och vänskap – gör sig gällande för barnens sociala relationer. Majoriteten av de deltagande barnen har sociala relationer på förskolan. 89 % av barnen har en känsla av tillhörighet, 95 % har minst en vän och nästan 75 % ingår i vänskapsrelationer (benämner varandra som vänner). 50 barn saknar känslan av tillhörighet, eller har ingen vän. Majoriteten av de 18 förskoleavdelningar som deltog i undersökningen har alltså inte lyckats skapa en miljö där alla barn upplever sig som en del av gruppen (vilket är ett krav i den svenska läroplanen). Studien visar att det enskilda barnets känsla av tillhörighet, av att höra samman med andra barn och ha vänner är beroende av vilken avdelning och vilken förskola som barnet hör tillinklusive hur pedagogerna uppfattar barnens sociala kompetenser, och inte strukturella faktorer eller bakgrundsvariabler. Strukturella faktorer och bakgrundsvariabler för det enskilda barnet kan inte förklara denna skillnad. Det finns ett samband mellan lärarens/pedagogens förståelse av barnets sociala kännetecken och sociala förmågor å ena sidan, och barnets status i gruppen och hans/hennes känsla av tillhörighet och solidaritet å andra sidan. Slutligen besvaras undersökningens fråga om miljön på förskolan negativt. Det är alltså skillnad på olika barns möjligheter att skapa goda relationer på förskolan. Skillnaderna har inte kunnat förklaras med bakgrundsfaktorer, vilket innebär att ytterligare undersökningar krävs av vad det är som orsakar de skillnader som har identifierats i de olika undersökta förskolegrupperna.

Studien är sociometriskt utformad med screening via klassificering. Studien är organiserad som en tvärsnittsundersökning. Data har inhämtats om 353 barn i åldern 3–7 år från 18 avdelningar på nio olika förskolor. Förskolorna har valts ut för att åstadkomma socioekonomisk varians, samt att involvera familjer med olika kulturell tillhörighet.

Jonsdottir, F. (2007). Barns kamratrelationer i förskolan: samhörighet, tillhörighet, vänskap, utanförskap. Malmö: Malmö Högskola.