Syfte
Studien undersöker implementeringsstrategier och -processer i samband med den danska lagen om pedagogiska läroplaner (The national curriculum of ECE). Här undersöks hur politiskt initierade förändringsprocesser når acceptans, ändras eller förkastas av professionell diskurs och praktik på väg genom olika nätverk.
Resultat
Studien visar att en korseldseffekt uppstår mellan administrativ personal, yrkesverksamma och brukare (föräldrar). Vid implementeringen av lagen om pedagogiska läroplaner är det avgörande på vilket sätt de yrkesverksamma förhåller sig till och hanterar denna korseld, både strategiskt och i praktiken. Dessutom pekar studien på att kunskaperna från vidareutbildningskurserna i princip upplevs som ”ofärdiga” och kontinuerliga. Det är först i mötet med aktörer från andra kunskapskulturer som kunskapen ”mognar” och utvecklas. På förskolorna finns det outtryckta, implicit inbyggda normer i dokumentationsprocesser och arbetsmetoder, och detta påverkar möjligheterna att se till att den pedagogiska praktiken är i enlighet med läroplanerna.
Slutsatsen är att det är svårt att i förväg formulera framgångskriterier för nätverksbaserade policyprocesser. Sådana kriterier måste relateras till en oklar uppsättning normer och värderingar, och legitimeringen är därför beroende av hur implementeringsprocessen uppfattas. Kriterierna för framgång måste därför ses som en integrerad del av den politiska processen.
Design
Undersökningen är en etnografisk studie. Arbetet sker utifrån ett nätverksperspektiv. Fyra pedagoger från två olika förskolor är huvudaktörer i studien. De följdes inför, under och efter en kurs i den danska lagen om pedagogiska läroplaner. Ett antal andra aktörer omfattas också, i den utsträckning de interagerar med de fyra pedagogerna.
Referenser
Olesen, J. [red]. (2007). Når loven møder børns institutioner. København: Danmarks Pædagogiske Universitetsforlag.
Uppdragsgivare
Information saknas