Syfte
Syftet med studien är att förstå sammanhanget mellan pedagogisk dokumentation, det lärande och den förändring av förskolan som pågår på förskolor i Sverige, där pedagogisk dokumentation har använts som verktyg under 10–15 år.
Resultat
I studien dras slutsatsen att det inte räcker att formulera nya tankar och idéer om dokumentationsarbetet; idéer och nya handlingar måste prövas i praktiken, så att motsättningar uppstår och synliggörs och så att institutionen upplever ett behov av att genomföra strukturella förändringar. Studien visar att pedagogisk dokumentation kan användas som ett verktyg för att förändra det pedagogiska arbetet på förskolorna. Hos förskolepersonalen har arbetet med pedagogisk dokumentation lett till diskussioner om epistemologiska frågor (dvs. sätt att erkänna eller förstå kunskap) och ontologiska frågor (dvs. hur något existerar eller framträder). Det kan t.ex. vara diskussioner om hur personalen uppfattar och förstår lärande och kunskap. Diskussionerna har lett till förändringar av förskolepersonalens pedagogiska praxis genom att motsättningar inom organisationen och hur personalen uppfattar det pedagogiska arbetet har framkommit. Det kan handla om ifall stora eller små barngrupper fungerar bäst och om vikten ska ligga på planerade aktiviteter eller ett utforskande tillvägagångssätt. För att övervinna dessa motsättningar har förskoleorganisationen över tid förändrats på både enhetsnivå och barngruppsnivå.
Design
Datamaterialet baseras på en kvalitativ forskningsdesign. Det empiriska materialet samlades in på fyra förskolor, som samarbetar i ett projekt (Ljuspunktprojektet), som startades av Reggio Emilia Institutet, där pedagogisk dokumentation är ett centralt element. Datainsamlingen startades samtidigt som Ljuspunktprojektet. Data samlades in i samband med nätverksmöten, referensgruppsmöten och arbetsmöten. Därutöver intervjuades nio projektdeltagare. Analysen består av tre delar, där den första delen består av en deskriptiv analys som delar in materialet i tre teman (organisationsförändring, dokumentationsarbete, organisation). Den andra delen av analysen analyserar empirin utifrån Engströms verksamhetsteori, medan den tredje delen analyseras utifrån Wartofskys teori om primära, sekundära och tertiära artefakter.
Referenser
Alnervik, K. (2013). "Men så kan man ju också tänka!". Pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan. Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.
Uppdragsgivare
Ingen upplysning