Uppföljning och utvärdering för förändring - pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan.

Syftet med studien är att undersöka vilken typ av kunskap som produceras när pedagogisk dokumentation används som redskap för att utveckla en pedagogisk praxis på en svensk förskola.

Studien drar slutsatsen att pedagogisk dokumentation kan användas för löpande uppföljning och utveckling av den pedagogiska och didaktiska praxisen, men att det samtidigt är ett omfattande och krävande arbete. Det kräver dels en djup förståelse av filosofiska och teoretiska perspektiv som bakgrund för reflektion och analys och dels praktiska färdigheter i att använda olika dokumentationsmetoder. Slutligen kräver det en organisationsstruktur som ger tid för diskussion, reflektion och analys bland pedagogerna.

På den undersökta förskolan bidrar arbetet med pedagogisk dokumentation till ett skärpt fokus på barnens nyfikenhet, upplevelser, deltagande och lärande samt till en kontinuerlig utvärdering av den pedagogiska verksamheten.

Den kunskap som skapas i pedagogernas diskussioner och samtal om pedagogisk dokumentation berör bl.a. följande teman: bedömning av meningsfullheten hos olika aktiviteter i relation till syftet och i relation till barnens frågor, bedömning i relation till innehåll och de värderingar som förskolan arbetar för samt bedömning och utvärdering av innehållet i relation till läroplanen. Samtliga dessa teman relaterar till förskolans roll i samband med dokumentation, bedömning och utvärdering av den utbildningsmässiga kontexten och praxisen. I pedagogernas diskussioner fick övervakningen av det enskilda barnets lärande och utveckling i relation till läroplanen inte så mycket uppmärksamhet.

Undersökningens empiri samlades in genom ett ettårigt fältarbete på en svensk Reggio Emilia-förskola. Forskaren gjorde deltagarobservationer, deltog i pedagogernas planeringsmöten och samlade in pedagogisk dokumentation producerad av pedagogerna och barnen i samband med ett naturvetenskapligt projekt. Den pedagogiska dokumentationen består bl.a. av fotografier, barnens teckningar och projektarbeten, transskriberade utskrifter från pedagogernas planeringsmöten samt veckobrev till föräldrarna som beskriver barngruppens aktiviteter under den gångna veckan.

Elfström, I. (2013). Uppföljning och utvärdering för förändring - pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Ph.d.-afhandling. Stockholm University, Stockholm.