Att skapa läroplan för de yngsta barnen i förskolan: Barns perspektiv och nuets didaktik.

Med utgångspunkt från pedagogens upplevelser i sitt arbete med läroplaner är syftet med studien att undersöka villkoren för barns lärande på sex svenska förskolor. Syftet är dessutom att bidra med kunskap om vad läroplanerna innebär för barnen, däribland vilken betydelse läroplanerna har för barnens möjligheter för lärande och utveckling.

Studien visar att läroplaner skapas i samspel mellan pedagogerna och barnen. Pedagogerna kommer på så sätt att arbeta utifrån "nuets didaktik", där barnets omedelbara intressen och nuets förutsättningar formar inlärningsaktiviteterna, i stället för att läroplanen blir avgörande. Genom pedagogernas tal och praxis nämns och bekräftas barnen därmed som betydelsefulla aktörer på förskolan.

Arbetet utifrån nuets didaktik kan vara problematiskt, för det riskerar att bli fragmentariskt och utan meningsfull riktning, om varje barns intressen ska vara styrande för innehåll och metoder i stället för en förutbestämd läroplan. Däremot utvecklas potentialen i nuets didaktik om synsättet bygger på en förening av pedagogernas planering, deras diskursiva medvetenhet och barnets intentioner. Pedagogerna bidrar därmed till att barnen uppfattas som reella aktörer. Att barnens aktörskap utvecklas helt, är dock beroende av hur mycket plats barnen får för medbestämmande och hur deras deltagande uppfattas och får inflytande på inlärningsaktiviteterna.

Studien är baserad på datamaterial som samlats in på sex förskolor fördelat på tre kommuner i Sverige. Totalt deltar 16 pedagoger (2 män och 14 kvinnor), som arbetar med barn i åldern 1–3 år. Data samlades in under en period på nio arbetsdagar, då pedagogerna filmades. Utöver pedagoger deltar också nio grupper med barn, där varje grupp består av 10–16 barn i åldern 1–3 år.

Studien är uppdelad i tre delstudier. Den första ägnas åt pedagogernas beskrivning av vad som är viktigt för barn att lära sig samt vilka arbetsformer som är möjliga och viktiga att arbeta med genom läroplanerna. Den andra delstudien ägnas åt vad som karaktäriserar den läroplan som utvecklas i samspelet mellan pedagogerna och barnen. Den sista delstudien fokuserar på hur pedagogerna kommunicerar innehållet i läroplanen till barnen och hur pedagogerna reagerar på barnens uttryck.

Empirin samlas in genom intervjuer med pedagogerna samt videoobservationer. Analysen utgår från ett induktivt och tolkande tillvägagångssätt, som utgörs av en fenomenografisk approach i delstudie 1, en narrativ metod utifrån kommunikationen mellan pedagog och barn i delstudie 2 samt en kvalitativ analys av pedagogernas kommunikation i samband med inlärningskvaliteter i delstudie 3.

Jonsson, A. (2013). Att skapa läroplan för de yngsta barnen i förskolan: Barns perspektiv och nuets didaktik. Ph.d.-afhandling. Göteborgs universitet, Göteborg.