Børns fysiske aktivitet i børnehaver. En analyse af 5-6 årige børns muligheder og betingelser for fysisk aktivitet i forskellige børnehaver og den fysiske aktivitets betydning for børns udvikling.

Syftet med studien är att undersöka hur fysiska ramar och pedagogisk praxis påverkar 5–6-åriga förskolebarns fysiska aktiviteter. Därutöver är syftet att undersöka vilken betydelse fysisk aktivitet har för barns utveckling. Studien utgår från det pedagogiska arbetet och de utvecklings- och aktivitetsmöjligheter som erbjuds på idrottsförskolor och traditionella förskolor.

Analysen av datamaterialet visar att strukturerade kropps- och rörelseaktiviteter kan utformas på ett sådant sätt att alla barn vill delta och upplever att det är kul att vara fysiskt aktiv och använda sin kropp.

Samtliga förskolor i undersökningen har goda ramar för fysisk aktivitet och utveckling. De fokuserar på pedagogiska målsättningar för arbetet med kropp och rörelse, och pedagogernas uppfattning av hälsa hos förskolebarnen har betydelse för barns fysiska aktivitetsnivå. Här skiljer idrottsförskolorna ut sig eftersom de erbjuder fler möjligheter och bättre villkor för barns fysiska aktiviteter än de traditionella förskolorna. Detta är kopplat dels till pedagogernas värderingar och dels till att idrottsförskolornas läroplaner lägger vikt vid rörelseglädje. De traditionella förskolorna fokuserar i högre grad på barns självständighet och förberedelse inför skolstarten. Detta resulterar i att en del av barnen inte är motiverade till eller engagerar sig i fysisk rörelse.

Frekvensen och typen av aktiviteter som organiseras för barnen och i hur hög grad pedagogerna ser till att barnen är redo för att vara fysiskt aktiva, spelar en avgörande roll för barnens fysiska aktivitetsnivå. För att lyckas ska pedagogerna vara tydliga i sina förväntningar på barnen i samband med fysisk aktivitet. Pedagogerna ska förbereda barnen på vad som ska hända och vad barnen konkret ska göra. Samtidigt ska pedagogerna förstå att de är förebilder vid de strukturerade, organiserade fysiska aktiviteterna.

Studien använder sig av fyra olika forskningsmetoder för att belysa problemområdet. De fyra metoderna är det kvantitativa bedömningsinstrumentet ”Early Childhood Environment Rating Scale Revised edition” (ECERS-R), dokumentanalys, semistrukturerade intervjuer och videoobservationer.

ECERS-R-instrumentet används för att bedöma förskolans omgivningar, utformning samt sociala interaktioner mellan personal och barn. Den kvantitativa delen av datainsamlingen görs på tre idrottsförskolor och 40 traditionella förskolor i Odense kommun under två perioder. Under den första perioden bedöms de 43 förskolornas materiella och sociala ramar för fysiska aktiviteter med hjälp av delar av ECERS-R. Här registreras direkt observerbara förhållanden. Mot bakgrund av dessa resultat väljs tre fokusförskolor ut (en idrottsförskola och två traditionella förskolor) med samma materiella och sociala ramar.

På dessa tre förskolor genomförs semistrukturerade intervjuer med cheferna och de pedagoger som är ansvariga för arbetet med 5–6-åringarna. Intervjuerna handlar om personalens attityder till barns fysiska aktivitet och hälsa. Därutöver görs videoobservationer av sex fokusbarns deltagande i strukturerad och självinitierad fysisk aktivitet. Man valde ut en pojke och en flicka, födda 2003 och med en generellt hög fysisk aktivitetsnivå från varje institution. Slutligen består datamaterialet av en dokumentäranalys av fokusförskolornas läroplaner och andra dokument, som handlar om barnens hälsa och fysiska aktivitet.

Sørensen, H.V. (2013). Børns fysiske aktivitet i børnehaver. En analyse af 5-6 årige børns muligheder og betingelser for fysisk aktivitet i forskellige børnehaver og den fysiske aktivitets betydning for børns udvikling. Ph.d.-afhandling. Syddansk Universitet.