Syfte
Denna rapport utgör en del av avrapporteringen i VIDA-projektet. Det övergripande syftet med VIDA-projektet är att undersöka effekterna av en ny förskoleintervention, där pedagoger och chefer arbetar teoretiskt (dvs. kunskapsbaserat), målinriktat och systematiskt. Undersökningen belyser konkreta förändringsprocesser i förskolornas metoder för och organisation av föräldrasamarbete och engagemang. Därutöver belyses föräldrarnas ändrade beteende (genom insatsen) gentemot deras eget barn respektive deras engagemang i förskolorna, både i vardagen och vid föräldraarrangemang.
Resultat
De statistiska analyserna visar att det skett förändringar vad gäller vilka typer av föräldraarrangemang som prioriteras på förskolorna. På VIDA-förskolorna genomförs i mindre grad än tidigare arbetsdagar och caféeftermiddagar. Mot bakgrund av de kvalitativa analyserna tolkas detta som att VIDA-förskolorna i högre grad har fokus på att kombinera olika syften för föräldraengagemang, och att föräldrarnas aktiva bidrag kan ske på andra sätt än genom speciella arbetsdagar. I förlängningen visar resultaten att förskolorna i VIDA-Basis+ numera i högre grad fokuserar på att skapa kontakt föräldrar emellan än före deltagandet i VIDA-programmet. Det uppmättes dock bara mindre effekter av det sätt som förskolorna i VIDA-Basis+ organiserar föräldrasamarbetet.
Den kvalitativa analysen består av två delar, med fokus på chefernas respektive föräldrarnas perspektiv på utvecklingen till följd av förskolornas deltagande i VIDA-Basis+. Analysens första del berör chefernas perspektiv. Analysen visar att förskolorna har omvärderat och tänkt igenom innehållet och formen för sina föräldraarrangemang på så sätt att de arbetar med dynamiska arrangemang, dvs. med aktiviteter, dialoger och interaktioner, vilka struktureras och stöttas av personalen. På förskolorna undersöker man vilka hinder som finns för föräldrarnas deltagande i föräldrasamarbetet, och det rapporteras om ett mer direktuppsökande tillvägagångssätt gentemot föräldrarna. Cheferna ger även uttryck för att det arbetas mer systematiskt med att engagera föräldrarna. Förskolorna har blivit mer uppmärksamma på att arbetet med föräldraengagemang kräver ändringar i det egna arbetssättet. Analysens andra del berör föräldrarnas perspektiv. Denna analys visar att föräldrarna tycker att det är viktigt att information om vardagen på förskolorna är konkret och aktuell så att föräldrarna får en inblick i vad som sker på förskolorna och vad deras barn är med om. Föräldrarnas ökade engagemang i förskolornas vardag ökar deras trygghet och deras förståelse för sitt barn och barnets utveckling och trivsel.
Design
Interventionerna genomfördes under 2011 och avslutades under 2013. Det har genomförts en enkätundersökning vid starten, halvvägs och vid avslutningen (2011, 2012 och 2013), individuella intervjuer med förskolechefer (våren 2011) och fokusgruppintervjuer med förskolechefer (våren 2013). Vidare har fyra utvalda förskolor besökts i två omgångar (hösten 2012 och våren 2013) då förskolechefer, VIDA-medarbetare respektive utvalda föräldrar intervjuades. De fyra förskolorna valdes ut eftersom deras utveckling och erfarenheter ansågs kunna inspirera andra förskolor. Observationer och intervjuer genomfördes vid båda besöken.
I VIDA-projektet testas VIDA-Basis och VIDA-Basis+ mot en referensgrupp (kontroll). VIDA-Basis+ skiljer sig från VIDA-Basis genom att ha ett ökat föräldraengagemang. Enkätundersökningen försöker kartlägga gällande praxis för föräldrasamarbetet. Statistiska metoder användes för att belysa statistiska samband tvärs över interventionerna (VIDA-Basis, VIDA-Basis+ och kontrollgrupperna). Denna enkät kompletterades med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer på förskolor med VIDA-Basis+.
Referenser
Kousholt D. & P. Berliner (2013). Vidensbaseret indsats over for udsatte børn i dagtilbud – modelprogram: VIDA-forskningsrapport 3. Forældreinddragelse: Institut for Uddannelse og Pædagogik, Aarhus Universitet.
Uppdragsgivare
Social-, Børne- og Integrationsministeriet (Danmark)