Syfte
Denna rapport utgör en del av avrapporteringen i VIDA-projektet. Det övergripande syftet med VIDA-projektet är att undersöka effekterna av en ny förskoleintervention, där pedagoger och chefer lär sig att arbeta teoretiskt (dvs. kunskapsbaserat), målinriktat och systematiskt. Undersökningen ska belysa vilka faktorer som främjar eller hämmar organisatoriskt lärande, särskilt när det gäller att arbeta med utsatta barn.
Resultat
Analysen visade på förekomst av fyra teman som beskriver hur cheferna anser att den pedagogiska praxisen förändrat sig för deltagarna i VIDA-förskolor:
1) Syn på sammanhang och resurser. Detta tema handlar om ett visst sätt att förstå arbetet med utsatta barn. Deltagande i VIDA-projektet understryker vikten av att stärka barnets relationer till andra som det möter i olika typer av gemenskaper i och runt förskolan. Över 50 % av cheferna svarar att VIDA-projektet har ändrat deras syn på betydelsen av att utsatta barn är kvar i olika typer av gemenskaper i stället för att se isolerat på det enskilda barnet och dess eventuella individuella problem. Vidare innebär detta tema att den pedagogiska praxisen fokuserar på att stärka utsatta barns möjligheter att delta i gemenskaper samt på att vara uppmärksam på processer som kan öka risken för att dessa barn stängs ute. Slutsatsen blir att cheferna har uppnått en mer resursorienterad förståelse för utsatta barn genom deltagandet i VIDA-projektet.
2) Reflekterande kultur. Detta tema handlar om hur förskolorna har utvecklat en experimenterande och reflekterande modell för sin allmänna pedagogiska praxis. Cheferna påpekar särskilt att personalen har ökat sitt fokus på att analysera, omvärdera och utveckla det egna pedagogiska arbetssättet baserat på den kunskap och det lärande som de uppnått genom VIDA.
3) Strategisk och systematisk organisation. Förskolorna arbetar mer systematiskt och strategiskt med lärande och förändring efter deltagande i VIDA-projektet. Det innebär bland annat en strategisk anpassning av resurser (exempelvis arbetsfördelning, strukturer och regler, kunskap och kompetenser) till de uppgifter och utmaningar som de möter när det gäller att optimera trivseln och lärandet för gruppen av utsatta barn.
4) Aktuell status. Här betonas det att det endast är ett fåtal chefer som uttrycker att de inte har ändrat arbetssätt i sin pedagogiska praxis efter att ha deltagit i VIDA-programmet. För denna lilla grupp är den främsta förklaringen att projektets metoder och kunskaper var något som de redan arbetade med. Huvuddelen av de deltagande förskolorna har alltså satt igång och förankrat ny pedagogisk praxis eller förbättrat befintlig pedagogisk praxis.
Design
I VIDA-projektet testas två program, VIDA-Basis och VIDA-Basis+. VIDA-Basis+ skiljer sig från VIDA-Basis genom att ha ett ökat föräldraengagemang. Programmen jämförs med en referensgrupp (kontroll). Dataunderlaget består dels av en enkätundersökning (VIDA-undersökning), dels av kvalitativa intervjuer. Interventionerna genomfördes under 2011 och avslutades under 2013.
VIDA-undersökningen genomfördes vid tre tillfällen, under 2011, 2012 och 2013, med chefer och medarbetare från VIDA-Basis, VIDA-Basis+ respektive referensgruppen. De tre tillfällena fokuserade primärt på förskolornas aktuella praxis avseende organisatoriskt lärande. Svaren från både VIDA-Basis, VIDA-Basis+ och kontrollgrupperna undersöktes statistiskt genom chi2- och t-test.
Intervjuerna genomfördes sommaren 2011 samt våren 2013. De genomfördes som semistrukturerade gruppintervjuer med alla deltagande chefer från VIDA-Basis respektive VIDA-Basis+. Samtliga chefer som deltog i gruppintervjuerna fick lika möjlighet att besvara frågor. Under 2011 genomfördes intervjuer med 78 chefer och under 2013 med 77 chefer. För analysen av intervjuuppgifterna har analysmjukvaran ATLAS.ti v.6.2 använts samt deskriptiva analyser av olika fenomens förekomst, utbredning och samband i materialet.
Referenser
Jensen, B. & Brandi, U. (2013). Vidensbaseret indsats over for udsatte børn i dagtilbud – modelprogram: VIDA-forskningsrapport 2. Organisatorisk læring, Aarhus universitet, Institut for Uddannelse og Pædagogik.
Uppdragsgivare
Social-, Børne- og Integrationsministeriet (Danmark)