Dagplejen i Danmark - en observationsundersøgelse.

Syftet med studien är att undersöka i hur hög grad dagbarnvårdare i annan pedagogisk verksamhet (dagplejen) ger möjlighet till och använder en erkännande dialogform. Med det menas att barnet upplever en ömsesidig uppmärksamhet i interaktionen med dagbarnvårdaren och upplever ett varierat interaktionsmönster.

Bakgrunden till detta syfte är att författaren utgår från teoretiska studier där barnets utveckling av jaget kopplas samman med upplevelser i zoner av gemensam uppmärksamhet mellan dagbarnvårdare och barn. Villkoren för att barn och dagbarnvårdare kan mötas i dessa interaktioner är att dagbarnvårdare klarar av att läsa av barnet emotionellt, etablera fysisk närhet och hjälpa barnets utveckling i närmaste utvecklingszon.

Forskarens antagande är att dagbarnvårdarens ramar ger goda möjligheter till ett rikt och varierat interaktionsmönster, som främjar både lärande och barnets möjligheter att förnimma sig själv.

Mot bakgrund av fältobservationer visar studien att det finns stora variationer i dagbarnvårdarens pedagogiska praxis och deras förmåga att skapa lärande- och utvecklingsrum för barnen. De flesta dagbarnvårdarna är bra på att skapa det som författaren bedömer som trygga och kärleksfulla ramar samt att skapa situationer som bidrar positivt till barnets jagutveckling (det som forskaren kallar "erkännande dialogform").

Även i lekgruppen (legestue) möts barnen av fysisk och psykisk omsorg. Det är inte ett tillrättalagt pedagogiskt innehåll, och barnskötare talar ofta privat med varandra. Det gör att dagbarnvårdarnas fokus i lekgruppen flyttas från barnet till dagbarnvårdarnas inbördes samspel och relationer.

Dessutom visar analysen av interaktionsmönstren i annan pedagogisk verksamhet   att ju äldre barnet är desto fler interaktioner med dagbarnvårdaren uppstår det. Interaktionerna kännetecknas av en längre varaktighet och fler dialogskiften, vilket gör att barnet får fler vuxeninitierade interaktioner än yngre barn. Man ser också att barn hos de yngre dagbarnvårdarna får fler interaktioner än barn hos äldre dagbarnvårdare. De utbildade dagbarnvårdarna skapar väsentligt fler öppna interaktioner, det vill säga dialogformer som inte bara kräver ett ja eller ett nej från barnet, än de outbildade.

Datainsamlingen skedde genom observationer i annan pedagogisk verksamhet   (dagplejehjem och legestuer) i sex kommuner i Danmark. Totalt 65 dagbarnvårdare observerades. Vid observationens start valde observatören ut ett barn i åldern 12–24 månader till att vara fokusbarn. Totalt genomfördes 521 timmars och 31 minuters observationer.

Datamaterialet och analysen är uppdelat i två delar: först en etnografisk beskrivning, där observatören noterar dagbarnvårdarens pedagogiska val under dagen i fältanteckningar. Därefter följde observationer och registreringar av 130 barns interaktionsmönster. Barnens interaktioner registrerades utifrån följande faktorer: interaktionens karaktär, antal dialogskiften, dialogens längd samt initiativtagare till interaktionen. I analysen hålls dessa faktorer samman med bakgrundsvariabler som dagbarnvårdarens utbildningsnivå, dagbarnvårdarens ålder och antal barn på förskolan.

Hansen, O.H. (2013). Dagplejen i Danmark - en observationsundersøgelse. København: Institut for Uddannelse og Pædagogik, Aarhus Universitet.