Plads til barndommen: En undersøgelse af sammenhænge mellem plads, rum og pædagogisk praksis i børnehaven.

Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse förskolans (børnehavens) fysiska ramar har för barn och pedagogers samvaro och vardagsliv. Man fokuserar särskilt på pedagogers disciplinering av barnen med hjälp av förskolors fysiska inredning. I förlängningen av det försöker studien också belysa vilken symbolisk betydelse den fysiska och materiella organisationen får genom vardagsrutinerna på förskolan.

I studien drar man slutsatsen att barnets kropp måste vara behärskad och kontrollerad när barnet befinner sig på förskolan. Det är nämligen inte bara det fysiska rummet som påverkar barnets utvecklingsmöjligheter, utan var och hur kroppen får röra sig.

Studien visar att förskolans rumsindelning har en väsentlig betydelse för den pedagogiska praxisen, eftersom pedagogerna i högre eller mindre grad genom sin placering i rummet antingen betonar eller nedtonar disciplineringen av barnen. Rum och pedagogik sätter upp underförstådda ramar för barnet och dess kropp – "här ska det vara lugn och ro", "här får du tumla runt". Vissa barn är bättre på att hantera det än andra.

Denna underförstådda pedagogik uppmuntrar barnen till att tillhöra eller inte tillhöra vissa platser på förskolan. Man ställer både medvetna och omedvetna krav på att barnet ska lära sig hur man ska bete sig i olika rum. På de förskolor där kraven på hur barn ska uppföra sig är mindre tydliggjorda, är det svårare för barnen att leva upp till beteendenormer som definierats av pedagogerna.

Studien inhämtar data från totalt fyra förskolor i Danmark. De fyra förskolorna valdes ut baserat på kriterierna areaförhållanden, rumsfördelning och antal rum samt inredningen av förskolans rum.

Datamaterialet baseras på en triangulering av data bestående av fältobservationer på de fyra förskolorna, registrering av det fysiska rummet samt intervjuer med pedagoger. Detta kompletterades med ritningar och fotomaterial, som ska betraktas som en form av sekundärdata.

Forskarna vistades på varje förskola i ungefär 14 dagar – två gånger en hel vecka samt några inledande korta besök. Under observationerna gjorde man fältanteckningar. Under observationsstudien valdes tre barn från varje förkola ut för att få sin vardag och sina aktiviteter i tid och rum registrerade. Barnen valdes ut efter ålder, kön och fysisk aktivitetsnivå, så att det fanns en allsidighet i gruppen. Efter observationsstudierna gjorde man intervjuer med en pedagog från varje förskola.

Gammelby, M.L. (2013). Plads til barndommen: En undersøgelse af sammenhænge mellem plads, rum og pædagogisk praksis i børnehaven. Ph.d.-afhandling. Aalborg Universitet, Aalborg.