Profession, holdning og habitus: Forholdet mellem pædagogers og forældres holdninger til pædagogiske spørgsmål i daginstitutioner.

Studien utgår från pedagogers och småbarnsföräldrars attityder till konkreta pedagogiska frågor, dels om föräldrasamarbete och dels om barns (avvikande) beteende. Syftet med studien är att blotta de beteendemönster och de skillnader och likheter som finns mellan föräldrar och pedagoger.

Mot bakgrund av resultaten drar man i studien slutsatsen att det inte är relevant att tala om en värderingskonflikt mellan pedagoger och föräldrar. De påpekar att strukturella förhållanden inte har någon avgörande betydelse för bildandet av särskilda yrkesmässiga attityder, som hävdas inom flera teorier.

Studier visar att pedagogers och småbarnsföräldrars attityder till konkreta pedagogiska frågor på en allmän nivå sammanfaller, och att det finns större skillnader internt inom respondentgrupperna med föräldrar respektive pedagoger.

Det finns små skillnader mellan hur stor vikt pedagoger och föräldrar lägger vid de värderingar som man frågar om i studien. Föräldrar värdesätter i högre grad att ha riktlinjer och att man inte tar individuella hänsyn, medan pedagogerna i högre grad värderar lyhördhet och dialog med föräldrarna. Dessutom lägger föräldrarna mindre vikt än pedagogerna vid att pedagogiska frågor tas upp för diskussion i personalgruppen, medan pedagogerna ser diskussioner inom personalgruppen som ett väsentligt bidrag till deras yrkesmässiga kvalifikationer.

Datamaterialet baseras på en vertikal kvantitativ vinjettmetod, där respondenterna förhåller sig till ett antal fall samt frågor i anslutning till dem. Konkret har man presenterat två fall (fallen Nikolaj och Karl Emil), som beskriver två olika pedagogiska händelser för pedagoger och föräldrar till barn i åldern 0–10 år.

Det första fallet (vinjetten) representerar det vanliga föräldrasamarbetet i vardagen på förskolan (föräldrars önskemål i samband med måltidssituationen). Det andra fallet (vinjetten) representerar en mer sällan förekommande situation som är relevant för frågor om avvikelse och etikettsättande (till exempel på en pojke som har klänning). Pedagogerna och föräldrarna får frågor om hur de anser att en pedagog eller chef bör agera i de beskrivna situationerna.

Respondenterna har valts ut som tre stickprov, varav två har hämtats från Danmarks statistik 2010, medan den tredje har hämtats från pedagogerna som deltog i temadagar som hölls med ett representativt genomsnitt av Danmarks kommuner 2009. Urvalskriterierna för respondentgruppen med föräldrar är att de har barn i åldern 0–10 år. Urvalskriterierna för respondentgruppen med pedagoger är att de arbetar som pedagoger på förskola/fritids för barn i åldern 0–10 år.

I ett webbaserat frågeformulär har föräldrarna ställts inför en rad bakgrundsfrågor samt två fall med tillhörande frågor (fallen med Nikolaj och Karl Emil). Dessa jämförs med svar från respondentgrupperna med pedagoger, där gruppen som valdes ut 2010 har besvarat frågor angående Nikolaj-fallet via ett webbaserat frågeformulär, medan gruppen som valdes ut mot bakgrund av sitt deltagande i temadagarna har besvarat ett frågeformulär (icke-webbaserat) om Karl Emil-fallet.

Ejrnæs, M. & Monrad, M. (2013). Profession, holdning og habitus: Forholdet mellem pædagogers og forældres holdninger til pædagogiske spørgsmål i daginstitutioner. Dansk Sociologi, 24 (3), 63-83.