Barns sociala vardagsliv i förskolan.

Syftet med studien är att bidra till kunskapen om barns sociala färdigheter på svensk förskola, både innehållet i barnens sociala färdigheter och hur de etableras och upprätthålls.

Undersökningens resultat visar att barnens sociala färdigheter handlar om två aspekter: 1) att skapa och upprätthålla relationer och 2) att distansera sig från relationer. Barnens bemästrande av de två aspekterna utgör grunden för deras förmåga att hantera, förstå och ordna det sociala livet, dvs. att ingå i en grupp.

Den första aspekten handlar om hur barnen skapar och upprätthåller relationer utifrån olika sociala resurser och i relation till kontexten på förskolan. Sociala resurser omfattar här specifika kompetenser, medvetenhet om ålder samt etablerade relationer till andra barn. Specifika kompetenser utgörs också av konstnärliga och kognitiva färdigheter. Tillgången till sådana resurser stärker och möjliggör högre status och maktpositioner, men eftersom barnets kompetenser är beroende av den konkreta situationen handlar det om social flexibilitet. Barnet har ingen fast social position, utan intar en position löpande i samspel med andra barn och kontexten. De sociala positionerna är därför inte fasta, utan föränderliga, vilket också är avgörande för barnets sociala positioneringsmöjligheter.

Den andra aspekten, som handlar om att distansera sig från relationer var för sig eller som grupp, är också en central faktor i hanteringen och förståelsen av det sociala livet. Undersökningen visar att det verkar finnas en spänning eller dynamik mellan barns kunskap och sociala färdigheter och de sociala normerna, som explicit är formulerade i den aktuella förskolans kontext. Ett exempel är förskolans sociala normer avseende gemenskap för alla barn å ena sidan och barnens önskan om att distansera sig från vissa andra barn å andra sidan. Forskaren har därför den tolkningen att sociala normer, som barnet konstruerar, kan ses som ett motstånd mot att vara en del av det kollektiva.

Data i denna studie samlades in på en svensk förskola under en period på 1,5 år, från hösten 2007 till sommaren 2009. Det samlades in totalt 100 timmars datamaterial genom observation, videoinspelningar och fältnoter. Totalt deltog 20–23 barn i åldern 3–5 år. Studiens transkriberade datamaterial analyseras fenomenologiskt med fokus på sammanhängande händelseförlopp och kroppsspråk.

Skånsfors, L. (2013). Barns sociala vardagsliv i förskolan. Ph.d.-afhandling. Karlstads universitet, Karlstad.