Syfte
Studiens huvudsyfte är att få insikt i hur barns övergångsprocess från förskola till förskoleklass kan karaktäriseras i slutet av förskoleperioden. Studien bidrar således med kunskap om hur barnen upplever övergångsprocessen före den faktiska övergången till förskoleklassen. Målet med studien är att få barns perspektiv på övergången från förskola till förskoleklass.
Resultat
Studien visar hur barn inleder övergångsprocessen från förskolan till förskoleklassen långt innan de faktiskt börjar på eller besöker den nya skolan. Övergångsprocessen startar redan på förskolan, bl.a. genom förberedelse inför informationsbesöket på skolan, genom lärarens presentationer av besöken samt genom barnens samtal om övergången.
Mot bakgrund av studiens resultat argumenterar man för att arrangemang där man tydliggör övergången ska anses vara en viktig förberedelse för barn som befinner sig i övergången från förskolan till förskoleklassen. Arrangemangen hjälper barnen att hantera förväntningarna på de nya omgivningarna. Förberedelserna inför övergången upplevs också som diffusa och oklara för barnen, som därför har svårt att förhålla sig till dem. Det är därför viktigt att lärarna stöttar barnen under övergångsprocessen. I studien dras slutsatsen att barns övergångsprocess från förskola kan karaktäriseras som en cirkel- eller spiralformad process, inte en linjär process. Barnen engageras i flera gränsmöten och gräsövergångar mellan förskolan och förskoleklassen innan de faktiskt börjar. Efter varje gränsövergång återkommer barnen till förskolan och rekonstruerar sina upplevelser och förväntningar på skolan.
Vid besöket på skolan möter barnet nya rutiner, nya lärare, nya blivande klasskamrater samt början på bildandet av en ny gruppidentitet. Under dessa övningsbesök på skolan skaffar barnen kunskaper inför övergången genom händelser som hjälper barnen att finna mening i nya sammanhang. Övergången till förskoleklassen är dock inte bara en anpassning till nya omgivningar, den innebär också en dekonstruktion av de gamla omgivningarna och sätten att göra saker. Barnen ska t.ex. lära sig nya morgonrutiner (där man säger goddag till läraren och tar i hand) och lära sig hur man gör när man hör klockan ringa. Barnen ingår också nya vänskapsrelationer på skolan och bryter med de gamla.
Design
Datamaterialet samlades in mot bakgrund av ett tre månader långt etnografiskt fältarbete på en svensk förskola, där barnen besöker skolan innan de flyttar från förskolan till förskoleklassen. Undersökningen är koncentrerad på barnens upplevelser under perioden då de förbereds för skolstarten. Forskaren följer två förskolegrupper på tio barn vardera. Samtliga barn är fem år när studien inleds. Data inhämtas genom deltagarobservation, informella samtal med barnen och de vuxna (på både förskolan och skolan) samt bilder och videor av barnen. Det har resulterat i 30 timmars deltagande i de två grupperna, knappt 270 minuters videomaterial, drygt 400 minuters inspelade samtal, mer än 500 bilder samt 17 teckningar och rapporter från förskolepedagogerna.
Eftersom artikeln är en del av ett större projekt, är det ett urval av detta material som presenteras i artikeln. Det läggs stor vikt vid erkännandet av barnens kompetenser som informanter (barnperspektiv) som en väsentlig faktor vid insamlingen och analysen av data. Analysen görs som en växelverkan mellan empirin och den teoretiska ramen. De teoretiska begreppen som utgör ramen för analyserna är gränser, övergångar och identitet.
Referenser
Ackesjö, H. (2013). Children Crossing Borders: School Visits as Initial Incorporation Rites in Transition to Preschool Class. International Journal of Early Childhood, 45 (3), 387-410.
Uppdragsgivare
Ingen upplysning